Svetskurs

Nybörjarkurs i TIG-svetsning och MIG/MAG-svetsning

Svetskurs steg 1

Detta är en svetskurs med introduktion i svetsning med moderna svetsmaskiner. Den är anpassad för nybörjare med både övning och teori med TIG och MIG/MAG- svetsning. Det finns möjlighet för övning i både stål och aluminium. Inga förkunskaper krävs.

Boka kursdag

Hitta kursdatum

Vill du ha ett eget kursdatum, gör en förfrågan.
Tel. 0722507270


Svetskurs steg 1
Mullsjö

Nybörjarkurs
MIG/MAG och TIG
Längd: en dag
Börjar: 09.00
Slutar: 17.00
Max deltagare: 2
Min deltagare: 1
Pris: 2700 Skr. inkl. moms

Behöver du övernattning

Bo i Mullsjö


Svetskurs steg 1
Lindesberg

Nybörjarkurs
TIG-svetsning
Längd: en dag
Börjar: 09.00
Slutar: 17.00
Max deltagare: 3
Min deltagare: 2
Pris: 2700 Skr. inkl. moms

Behöver du övernattning

Bo i Lindesberg

Svetskursen passar alla som vill komma igång med svetsning i teknikerna MIG/MAG-svetsning och TIG-svetsning. Dessa svetsmetoder är populära därför att de möjliggör byggen och reparationer på hobbybas samtidigt som svetsmaskiner finns i flera prisklasser.

Kursgenomföranden har lite variation beroende på plats och utrustning. Läs mer om respektive kursdatum.

Ska jag välja MIG/MAG eller TIG?

Under en kursdag får du både vetskap om generella rekommendationer men också en känsla för vilken av dessa svetsmetoder som du personligen gillar bäst.

Generellt är MIG/MAG den svetsmetod som de flesta börjar med. Den är bra på att göra svetsfogar i stål från ca 0,8 mm. och uppåt och är förmodligen fortfarande den snabbaste svetsmetoden. MIG/MAG-svetsning får ibland stå tillbaka för TIG-svetsen då det blir fråga om dekorativa, minimalistiska svetsfogar eller vid mer specifika krav på svetsfogens utförande eller hållfasthet. Ibland väljs också TIG-svetsen av miljöskäl eftersom TIG-svetsning inte ger något svetssprut, det gör att brandrisken minskar.

Lär dig svetsa med MIG/MAG

MIG/MAG-svetsen är den typ av svets de flesta börjar med. Sättet att svetsa går att variera stort beroende på om bilplåt, profilrör eller grövre stål ska svetsas. MIG/MAG -svetsning anses lätt att komma igång med och smidigheten ligger i att hela svetsprocessen kan hanteras med en hand. Det gör att andra handen också kan användas till att hålla delar som ska svetsas fast.

Lite förenklat kan man säga att MIG/MAG-svetsning är slags svetsmetod där man i "spritsar" smält metall på en delad metallyta så dessa smälter samman. MIG/MAG -svetsning passa därför bra till svetsfogar som behöver fyllnadsvolym. Hit hör fogar med spalt, och v-formade fogar.

MIG/MAG- svetsar har dock ganska olika användargränssnitt. Inte minst just nu eftersom dessa svetsar innehåller mer elektronik. Trotts att den värderas som den lättaste att komma igång med så finns utmaningar i att få koll på inställningarna fullt ut.

Kom igång med TIG-svetsning

TIG-svetsen kräver lite mer precision av svetsaren eftersom tillsatsmaterialet förs in för hand med små kontrollerade rörelser. TIG-svetsen klarar i princip alla metaller och kan i vissa fall även smälta samman svetsfogar utan tillsatsmaterial.

Man hanterar svetsprocessen oftast med båda händerna. Ena handen håller svetsbrännaren och andra handen tillsatsmaterialet. Om tillsatsmaterial inte är nödvändigt kan båda händerna användas för att öka precisionen svetsbrännaren.

Under själva svetsarbetet ska avstånd mellan svetssmälta och elektrod var kring 2-3 mm. Det ger svetsaren utmaningen i ett mer finmotoriskt arbete. Det krävs att vara stadig på handen så elektroden inte kommer i kontakt med smältan eller tillsatsmaterialet. Detta underlättas genom att rigga stöd för brännarhandtag, arm eller handled.

TIG-svetsning uppfattas ofta som trivsamt att arbeta med eftersom svetsfogens utseende kan påverkas i så stor grad. Det beror på att svetsningen går långsammare med TIG och att mängden tillsatt material kan varieras stort. Den långsammare svetshastigheten gör det också lättare att uppfatta vad som händer under svetsningen. Det ger bättre möjligheter att göra korrigeringar under pågående svetsarbete men kräver träning för att bemästra.

Ibland jämförs TIG-svetsning med gassvetsning (syre och acetylen) men de har egentligen bara några få likheter som att tillsatsmaterial hanteras med ena handen och brännaren med andra handen. Därför blir TIG-svetsning ofta en helt ny upplevelse med nya utmaningar.

Kurs i svetsning

Med denna svetskurs får du grundläggande kunskap om svetsfysikens grunder och kan ställa in och kontrollera grundinställning för: svetsström, svetsgas och elektrod/tillsatsmaterial. Du lär dig olika felsymtom och vad de beror på och vad som skiljer sig mellan olika metaller. Du kommer att förstå inverkan av strömmens riktning, elektrisk fältpåverkan, kantattraktion och oxidbrytning.

Du får också en inblick i svetsteknikens påverkan nummer ett: krympdeformation. Det är förmodligen den mest påtagliga inverkan som förekommer vid svetsning. Du kommer att lära dig hur och varför krympdeformation uppkommer och hur den kan begränsas men också vad den kan ge lösningar på.

Vid svetsning i stål kommer vi också in på hur kolet påverkar stålets hårdhet/seghet. Hur du kan påverka att en svetsfog blir mjuk eller hård kan få stor betydelse för hållbarheten över tid.

Kursen vill koppla ihop övning med underliggande egenskaper för material och svetsprocess.

Öva på svetsning

Större delen av övningarna hålls i tunnplåt eller profilmaterial. Det betyder att svetsövningar i stål gör i material 1-2 millimeter. Övning i aluminium görs i aluminiumplåt från 1,5 mm.

Under dagen har du möjlighet att prova flera modeller av svetsar och därmed också bekanta dig med fler användargränssnitt.

Öva med egen svets?

Det går också bra att ha med egen svets om du specifikt vill lära dig använda den. Har du egna exempelbitar som hör till ditt projekt så kan du ha med det.

Svetskursens struktur

Dagen börja med förevisning av svetsars funktioner kopplade till svetsfysik. Fokus ligger på att bygga en grundläggande tankemodell för hur svetsmaskiner ställs in och hur detta kan påverka svetsresultatet. Vi går i praktiken igenom alla rattar och egenskaper på svetsen. Resonerar om elektroner, strömriktning, gasflöden, värmespridning, krympspänningar och hur svetsens inställningar påverkar dessa.

Halva tiden av dagen är egen svetsövning där vi fortsätter att diskutera ditt resultat, symtom vilka inställningar du haft och så vidare.

Under svetskursen går vi igenom

  • hur du ställer in en svets med olika typer av strömmar, trådmatning och gasflöden.
  • vilka gaser, gasblandningar och gasflöden som du kan använda dig av, samt hur du ställer in och kontrollmäter dessa.
  • val av TIG-elektroder och tillsatsmaterial.
  • symtom du ska ha uppsikt över och vad de betyder.
  • vad du ska fokusera på då du svetsar (detaljerna i det du ser).
  • hur en svetsfog kan påverka materialet du arbetar i som sprödhet/seghet, deformation, oxidation och rostbenägenhet m.m.
  • för- och nackdelar med resp. svetsmetod och typ av svetsmaskin.
  • personlig skyddsutrustning och risker med svetsarbete.
  • strategi i svetsarbetet för att minimera påverkan av deformation och krympspänningar.
  • hur man kan använda svetsen som krympverktyg (rikta stålkonstruktioner).

Summering av svetskursen:

När dagen är över tror vi att du har en grundläggande modell om svetsning med koppling till svetsfysiken, materialet du övat i och vanliga symtom. Allt sammantaget blir till en logik som kan förklara orsak/ verkan/ korrigering. Med den kan du jobba vidare och bli allt mer fingerfärdig med svetsning.

Kursen pågår mellan 09.30 - 17.00

Innan kursen startar ca 09.00 - 09.30 har vi lite "kurssnack" och du blir bjuden på fika.

Pris inkl moms per deltagare: 2500:-

Plats: Lindes Garage i Mullsjö

Frågor om kursen och bokning ring 0722507270

Tags:

Kontakt

Lindes Garage

Skolgatan 1a

Mullsjö, Sweden

Email: info [AT] classicautorestore [DOT] se

Telefon: +46722507270

Webb: classicautorestores.se

Repetera kursernas innehåll på garagesupport.se
Till gamla garagesupport