Svetsa säkert

Svetsning och personlig säkerhet

Vad händer om man gör "allt fel"? Vid svetsning är ljusbågen den mest kända detaljen som kan ge skador vilket många känner till, men fler saker är bra att ha koll på.

Skyddsutrustning som svetshjälm, friskluftsmask, svetshandskar, overall m.m. är standard för en svetsare i yrkeslivet. Kraven på personskydd har ökat under åren eftersom man vet mer om skadeverkningar.

I yrkeslivet blir det extra viktigt eftersom det då kan handla om utsatthet varje dag. Med kunskapen där ifrån kan säkerhet på hobbynivå appliceras på ett förnuftigt sätt.

Vid hobbysvetsning blir logiken att "sällansvetsare" inte behöver ta samma hänsyn till personlig säkerhet som en person som arbetar med svetsning dagligen. Men i vissa fall vet man inte hur graden av exponering för exempelvis ozon.

Ljus från plasmat/ljusbågen

Ljusbågen, plasmat eller elektronbågen som den också kallas, ger ett högintensivt ljus med höga halter av ultraviolett ljus. Detta kan ge brännskador vid för höga doser vilket är lätt att förstå. Det behövs inte många minuter vid svetsbänken för att få rodnad på armar och andra helt oskyddade kroppsdelar. Därför ska man ha svetshjälm och täckande klädsel.

Svetsblänk

Slarvar man med svetshjälm och liknande blir ögonens hinnor påverkade av UV-ljuset. Det kan kännas som om man fått grus i ögat, det vill säga att det skaver och svider då man blinkar med ögonlocket.

Detta kallas för svetsblänk och vanligtvis brukar alla åka på detta symtom vid slarv med svetshjälm förr eller senare. Ögonen är givetvis mer känsliga än armar och vanlig hud speciellt om man inte har tränat huden för solbränna. Som nybörjare är man lite mer utsatt eftersom det är svårt att förstå allvaret samtidigt som känsligheten är stor för UV-ljuset och avsaknaden av "skyddsombud" på hemmaplan.

Såhär slipper du svetsblänk och brännskador

Använd alltid svetshjälm och helst en automatiskt avbländande svetshjälm som underlättar positionering för och efter varje svetssession.

Svetshjälm

De automatiska svetshjälmarna har funnits ett bra tag nu. Det tidiga patentet har utgått och originalet Speeglas från 3M har fått fler konkurrenter. En svetshjälm med Speedglas fås för ca 1800:- och uppåt. Kopiorna kan kosta från 500:- och uppåt. Det är en bra investering att ha en bra svetshjälm.

Automatiska svetshjälmar har en dämpningsfaktor i det fönster man tittar igenom under svetsning. Vanliga dämpningstal är DIN9 - DIN13. Ett högra tal betyder att ljusdämpningen är större vilket behövs eftersom svetsljuset är högintensivt.

Svetshjälmens aktiva läge

Under pågående svetsning dämpas ljuset enligt det värde man ställt in på DIN-skalan. Vid låga strömmar används låga DIN-tal till exempel DIN 9 och vid höga strömmar höga DIN-tal som DIN12 eller DIN13.

Svetsar man i mycket tunna material kring 1 mm. eller tunnare kan dämpning från DIN-7 eller DIN-8 vara nödvändiga. Hjälmar som har större omfång på DIN-skalan är inte lika vanliga men det finns hjälmar som har dämning från DIN5 - DIN13. Detta kan passa för äldre personer som brukar ha lite sämre mörkerseende.

Svetshjälmens passiva läge

En svetshjälm har också ett passivt läge. Det är den ljusdämpning eller "ickedämpning" som är möjlig när man inte svetsar. I princip vill man ha så mycket ljusgenomsläpp som möjligt i passivt läge eftersom man då kan positionera svetsbrännare och tillbehör. Vidare kan man använda hjälmen som ett skydd vid slipning utan att behöva byta skydd för ögonen.

En vanlig dämpfaktor i passivt läge är DIN4. Detta kan jämföras med ett par solglasögon. Detta upplevs som lite för mörkt när sliparbeten görs.

Lite mer påkostade svetshjälmar kan har passiv dämpning på DIN-3 eller DIN-2,5. Denna låga passiva dämpning gör att man ser bättre före och efter svetssession. Med bättre ljushet i det passiva läget blir det möjligt skifta mellan svetsning och slipning utan att byta skydd för ögon och ansikte, det spar tid.

 

Svetshjälmens siktfält

På senare tid har svetshjälmar med större siktfält kommit. Siktfältet är ju det fönster man tittar igenom och som samtidigt dämpar ljuset vid svetsning. Ju större fönstret är ju lättare är det att få bredare seende. Om man rör sig i en miljö med hjälmen i nedfällt läge gör ökat siktfält att man snabbare lokaliserar sig och hittar verktygen man jobbar med.

Ozon

I alla miljöer där ljusbågar eller elektronbågar finns bildas ozon. Ozon är en variant av syre där tre syreatomer kortvarigt bildar en molekyl mot vanligt syre som har två syreatomer.

Ozonet bildas så fort vi börjar svetsa för att sedan gå tillbaka till vanligt syre efter en stund. Det mesta av ozonet som bildas vid svetsning blir vanligt syre igen efter en viss tid. Det är under denna tiden som hälsorisken finns. Här nämns en så kalla halveringstid, det vill säga den tid det tar för halva mängden ozon att ombildas till vanligt syre. Det finns påståenden om halveringstid från 30 minuter upp till 12 timmar beroende på en mängd andra faktorer.

Det är egentligen de ensamma syreatomerna som är skadliga. UV-ljuset från elektronbågen stressar syremolekylens två syreatomer så ensamma syreatomer flyttar sig för att bilda grupper om tre. De ensamma syreatomerna får man i sig under det att ozonet bildas men också när ozonet faller isär för att åter bli vanligt syre.

Kända symtom från ozon är luftrörsirritation och heshet. På lång sikt kan sjukdomen KOL drabba den utsatte. Det är en lungsjukdom som är känd bland äldre svetsare som också drabbar rökare och kombination rökning och ozon kan antas vara extra dåligt.

Minimera risken med ozon

Utsug är inte bara bra för traditionell svetsrök utan också för ozonet. För många hemmasvetsare blir punktutsug en för dyr investering. Det viktiga är att inte stänga i sig verkstaden utan ha lite luftväxling när svetsning görs, det vill säga öppna porten och låt ny luft komma in.

TIG-svetsning är ett exempel på svetsning som normalt inte ger någon svetsrök men ozonet kommer man inte bort ifrån.

Välj AGA Mison skyddsgas/svetsgas

För TIG och MIG/MAG-svetsning gäller att syret måste hållas borta. Smältan ska helt enkelt skyddas från syret. Därför kallas svetsgaser också för skyddsgas vilket är ett bättre beskrivande namn.

För de svetsmetoder som kräver gasskydd kan AGA Mison vara ett bra val. AGA har sedan länge erbjudit en serie med svetsgaser som går under namnet AGA Mison. Svetsgaser ut misongasserien har en tillsats som reducerar tillkomsten av ozon. Detta är en "smart" lösning för alla som inte har svetsgasutsug.

Detta är märkligt nog den enda leverantören som har en ozonreducerade skyddsgas för TIG och MIG/MAG-svetsning. Läs mer om AGA och deras gasutbud

Hög ljusintensitet ger mer ozon

Halten ozon påverkas av den ljusmängd som bildas i ljusbågen. TIG-svetsning med AC - växelström ger starkare ljus och alltså mer ozon än vid svetsning med DC - likström. Lika så ger svetsning med högre ström starkare ljus och därmed högre halter med ozon.

Ljusets spridning ger liknande effekt, om ljuset från elektronbågen kan avskärmas blir mängden ozon mindre eftersom den omgivande sfäriska luftvolymen inte bestrålas lika mycket.

Svetsning på ytbelagda metaller

Den som skaffat sig en svets inser snart att skrot har ett värde. Har man exempelvis skurit ner en gammal oljetank har man mängder med plåt att bygga av. Men ett av problemen är att plåten är målad. Svetsar man utan att rengöra ytan blir luften farlig.

Även rena och "fina" material kan vara dåliga att svetsa i. Zink som är vanligt på ståldetaljer som vinkeljärn, muttrar och bult, förångas vid svetsning och kommer ut i luften du andas. Blir man överexponerad av zinkångor kan man få "zinkfrossa"

Undvik zinkångor

Lösningen är enkel - slipa bort beläggningen med zink. Detta gäller även alla andra ytbeläggningar så svetsgodset blir rent och blankt. Över huvud taget så är rena ytor lösningen på det mesta inom svetsning både vad gäller miljö och önskat resultat. Detta är ett av de mesta vanliga felen man gör som nybörjare, att svetsa på orena ytor.

Allt som inte är ren blank metall i svetsobjektet när du börjar kan skapa problem. Detta gäller särskilt när svetsning görs med TIG och MIG/MAG.

Rena ytor ger bättre miljö, starkare fog, snyggare svets, mindre brandrisk och roligare svetsning

Det går inte nog att betona hur betydelsefullt det är med rena ytor vid svetsning. Tänk alltid stålet du ska svetsa i som en metalliskt ren yta fri från fett, färg, rost och vatten.

Aluminium är jämfört med stål mer krävande. En sak man kan bli lurad på vad gäller skrot är eloxerad aluminium. En eloxerad yta kan se metalliskt ren ut men eftersom det är ett tjockt lager av aluminiumoxid blir det omöjligt att svetsa i. Lösningen är förstås att slipa bort lagret av eloxering så den vanliga aluminiumytan kommer fram.

Svetsen ur elektrisk synpunkt

Alla svetsar med "ljusbåge" är ju drivna av elektricitet. Dels har vi ju en primär matning från enfas 230 volt eller en trefas matning 400 volt.

Hur man förvarar och använder svetsen kan spela roll för både ens egen säkerhet men också det man svetsar i. Hyggligt stora strömma beroende på hur svetsen är inställd tar sig fram i svetsobjektet, belastar din förlängningskabel och så vidare.

Svetsar är i princip gjorda för torra utrymmen. Dagens moderna svetsar för hobbybruk är som annan elektronik, känslig för fukt. Dessutom kan svetsen må bra av att bli "tryckluftsstädad" inuti eftersom mängder med damm och metallfragment samlas där.

Svetsa i fordon

Svetsning i fordon med elektronik är omdiskuterat eftersom svetsströmmen kan breda ut sig i bilens chassi och där med ta genvägar i elsystem och på så sätt också passare elektronikmoduler.

Det är också fullt möjligt att skada lagerytor i växellåda och övrig transmission om strömmar tillåts breda ut sig i drivlinan (motor, växellåda, drivaxel).

Förhindra skador i elektronik och mekanik vid svetsning i fordon

Problem med utbredda chassiströmmar minskas genom att sätta återledaren nära svetsstället i samma karosseridel som svetsning utförs på. Slipa helt enkelt fram lite blank metall och sätt "jordklämman" där.

Jorda aldrig i en bakaxel för att till exempel svetsa i ett avgassystem eller i fordonets kaross. Det blir otroligt utmanande eftersom svetsströmmen tillåts hitta passager via drivlinan genom en mängd lager, axlar och kugghjul på vägen fram till motorns jordning, vidare ut till svetsstället i karossen. Eventuellt går viss mängd ström ut i bilens elsystem eftersom jordpunkter finns lite varstans bland strömförbrukarna.

Standardåtgärd vid svetsning i fordon

1 - Jorda nära svetsstället, det vill säga slipa fram ren metall och anslut svetsens återledare.

2a - Koppla bort batteri, eventuellt i kombination med att frånskilja större och dyrare styrboxar.

2b - För elektronik- och dataintensiva fordon där det i sig skapar problem med att koppla bort batteriet.

  • Välj i stället att låta batteriet vara inkopplat under svetsning.
  • Koppla in en stabiliseringskondensator över batteriet som håller nere störningar orsakade av induktion och liknande från svetsen.
  • Var extremt noga med att jorda nära svetsstället.
  • Kontrollera så inte svetsning görs precis intill en elektronikmodul som kan ta skada av magnetiska eller elektriska fält som bildas av svetsens ljusbåge eller kablar.

 

Kontakt

Lindes Garage

Skolgatan 1a

Mullsjö, Sweden

Email: info [AT] classicautorestore [DOT] se

Telefon: +46722507270

Webb: classicautorestores.se

Repetera kursernas innehåll på garagesupport.se