Svetskurs 1 - MIG/MAG

Nybörjarkurs i MIG/MAG- svetsning

Bild på MIG- svets med modernt användargränssnitt
Svetskurs med moderna MIG/MAG- svetsar som har pulsMIG, synergiskt användargränssnitt, ibland med fler funktioner som här DC-TIG, puls och MMA

Svetskurs i MIG/MAG-svetsning med moderna svetsmaskiner och intressanta funktioner. Kursen är anpassad för nybörjare och inga förkunskaper krävs.

Boka kursdag

Hitta kursdatum

Vill du ha ett eget kursdatum, gör en förfrågan.
Tel. 0722507270


Svetskurs steg 1 MIG/MAG
Mullsjö

Typ: Nybörjarkurs
Öva i: Stål/aluminium
Öva med: MIG/MAG/pulsMIG
Längd: en dag
Börjar: 09.00
Slutar: 17.00
Max deltagare: 2
Min deltagare: 1
Ort: Mullsjö

Pris: 3200 Skr inkl

Lunch och fika ingår

Behöver du övernattning

Bo i Mullsjö


Kursen ger introduktion i MIG/MAG-svetsning som generellt kan användas till både stål, rostfritt och aluminium. Dessutom är det oftast möjligt att MIG-löda med CuSi (koppar/kisel) vilket kan passa för tunna material som bilplåt även när den är galvaniserad.

MIG/MAG-svetsning är ofta förstahandsvalet eftersom det finns en mångsidighet i att MIG/MAG kan användas i material från 0,7 mm och uppåt. Metoden är snabb, ekonomisk och omtyckt i produktion men används aväen flitigt av maskinreparatörer, montörer, serviceverstäder men är också ett självklart val för hobbyutövare.

Svetskursen passar alla som vill komma igång med MIG/MAG-svetsning. Det är en av de mest använda svetsmetoderna på grund av sin mångsidighet. Svetsmetoden anses vara en av de lättaste att komma igång med samtidigt som ett bra resultat kan behöva fördjupande insikter.

MIG/MAG-svetsar har länge varit uppskattade i produktion men även av yrkesverksamma reparatörer och inte minst hobbyutövare. Svetsmaskiner avsedda för en fas 230 volt kan med modern inverterteknik leverera hela 200 amper över 16 amper säkring. Det ger kapacitet för svetsning upp mot 6 mm stål. Rätt konfigurerat kan samma maskin svetsa i så tunna material som 0,5-0.8 mm.

MIG/MAG metoden innebär att man alltid tillsätter material i smältan genom att svetstråd, strömmatning och skyddsgas är applicerat i en och samma brännare. Det betyder att man hanterar hela svetsprocessen med tillsatsmaterial, elektrod för applicering av ljusbåge och skyddsgas med en hand. Precisionen ökar givetvis då båda händerna används och likaså om stöd kan anordnas.

Tekniken för strömstyrning i MIG/MAG-svetsar har med åren utvecklats vilket gör MIG/MAG-svetsning mer intressant än någonsin. Med invertertekniken (transformator styrd av switchteknik på högre frekvens) finns möjlighet att även på hobbynivå MIG-svetsa i aluminium med bra resultat.

Det har aldrig funnits så "roliga" och "intressanta" svetsmaskiner som nu. Den moderna krafttekniken som vi kallar "inverter" med effekttransistorer av typen IBGT, gör energiomvandling särskilt effektiv. Med programmerbara styrkretsar blir det möjligt att ta ut mängder med olika spänningar, strömkurvor. I princip kan en och samma svetsmaskin genom det vara fullt användbar för 3-4 svetsmetoder för ett pris man tidigare bara fick en-maskin/en-metod för.

Beroende på var kursen hålls kan utrustning och övningsmaterial variera. Läs mer för respektive kursdatum om t.ex. övning i aluminium ingår o.s.v.

Pulserande ström - pulsMIG

För aluminium kan tekniken med korta pulser ge fördelar. Den kallas även för pulsMIG eller kortpulsning och ger en bättre kontroll av smältan. Aluminiumsvetsning är i regel mer krävande eftersom temperaturen i smältan behöver hållas inom snävare gränser. Men med tekniken för pulsMIG kan svetsning i aluminium nästan uppfattas lika behändig som i stål. Det gör att MIG/MAG-svetsar med pulsMIG-teknik känns nydanande.

Bättre användargränssnitt

Lika så har användargränssnittet förbättrats tydligt genom att en display eller mindre bildskärm kan fråga och presentera inställningar efter typ av metall, tråddimension, skyddsgas och godstjocklek. Det är uppgifter som man i stort sett alltid kan ge svar på. Det gör det lättare att få rätt inställningar även för den ovane.

Du väljer vilken svets du vill öva med, din egen svets som du har med, eller någon av de svetsar som finns på plats eller både-och. Det gör att man kan jämföra och förstå om svetsen man har med fungerar som den ska.

Varför säger man MIG/MAG?

MIG och MAG är förkortningar beroende på vilken skyddsgas som behövs. Skyddsgas används för att tränga undan den vanliga luften med sitt syre. Vanligaste skyddsgasen är argon som sedan kan ha ytterligare tillsatser, exempelvis koldioxid eller helium.

MAG - Metall Aktiv Gas kallas det när man tillsatt betydande mängd CO² - koldioxid i skyddsgasen. Koldioxid som är en aktiv gas används vid svetsning i låglegerat eller olegerat stål. Det är de mest vanliga stållegeringar vi har och de har en viss kolhalt för att göra stålet starkare. Det har visat sig att viss inblandning i skyddsgasen med CO² ger bra egenskaper för ljusbågen. Dessutom bränner det bort restprodukter samt underhåller mängden kol i  smältan. En vanligt förekommande inblandning med CO² ligger mellan 18-25%. Sådan gas kallas även för blandgas. Det betyder att om gasen har 18% CO² så är argonhalten 82%. Det förkommer även svetsning med ren CO² på grund av att den är billigare.

MIG - Metall Inert Gas kallas det vid svetsning i nästan alla andra metaller och legeringar. Argon är helt passiv vilket inert är ett annat ord för. Är metallen inte legerad med betydande mängd kol ska gasen i stor sett alltid vara passiv det vill säga inert. Skyddsgas med låga halter av CO² under 2% betraktas oftast som passiv/inert. Det gör att MIG- svetsning i exempelvis rostfritt ibland görs med mycket låg inblandning av CO² eller enbart ren argon.

En annan inert gas som också används som inblandning i argon är helium vid exempelvis svetsning i aluminium. Det påverkar effekten rent elektriskt i ljusbågen och eventuellt också hur gasen flödar.

Favoriten - att börja med MIG/MAG-svetsning

MAG- svetsning i bilplåt av stålAtt MIG/MAG- svetsning är lätt att komma igång med kan bero på att hela svetsprocessen nästan kan hanteras med en hand. Det gör att metalldelar kan hållas på plats när de inledningsvis ska fästas och positioneras.

När MIG/MAG- metoden kom på 60-talet var den en enorm tillgång. Aldrig tidigare har man kunnat svetsa så fort och så ihållande vilket värderas relativt högt i produktion än idag.

Den ansågs dessutom jämförelsevis vara så förenklad i sitt handhavande att den i vissa sammanhang kallades för "svetsautomat".

" Med rätt inställningar - nästan lika enkelt som att spritsa"

Lite förenklat kan man säga att MIG/MAG-svetsning är en slags svetsmetod där man "spritsar" smält metall på en metallyta/delning så tillsatsmaterialet smälter samman grundmaterialet. Under pågående svetsning måste hela tiden tråden med tillsatsmaterial "få lov att" droppa ner i smältan. Det är en av förutsättningarna för att få den elektriska ljusbågen att leverera värme till smältan. Det är helt enkelt inte möjligt undvika tillsättning av material till grundmaterialet. Rent estetiskt passar MIG/MAG-svetsning därför extra bra till svetsfogar som ändå behöver viss fyllnadsvolym. Hit hör fogar med spalt, naturliga v-formationer eller förberedda v-formade delningar.

mig synergic user interface 1200 4 3MIG/MAG-svetsar med variation på användargränssnitt

Svetsmaskiner för MIG/MAG har dock ganska olika användargränssnitt. Inte minst nu eftersom det finns både äldre svetsmaskiner från 70-talet och fram till dagens moderna svetsmaskiner. De moderna MIG/MAG- svetsarna innehållande mer eller mindre elektronik, programvara och display, alternativt bildskärm för presentation. Trots att MIG/MAG betraktas som den lättaste metoden att komma igång med så finns utmaningar i att förstå vad som händer och hur inställningarna kan anpassas.

Det är här som moderna svetsmaskiner kan fylla ett tomrum. I viss mån kan de nog uppfattas som mer komplexa men benar man ut vad de olika parametrarna är till för så blir det annorlunda.

Moderna svetsar är programmerade att fråga efter parametrar som är lätta att ta reda på som exempelvis godstjocklek, tråddimension, typ av tillsatstråd, typ av skyddsgas och så vidare. Med hjälp av dessa uppgifter kan svetsmaskinen ställas in 90-95% rätt på första försöket. Så smidigt har det inte alltid varit.

MIG/MAG passar bra till många saker, sättet att svetsa går att variera stort. På kurs lär du dig att ställa in den med påföljande övningsmoment.

Att inställningarna blir lättare och mer logiska passar givetvis alla användare, särskilt hobbyanvändaren. Därtill finns ibland programplatser/minnesplatser där en tidigare väl fungerande inställningar kan lagras till nästa gång liknande material ska svetsas.

Svetstrådens droppövergång

I tekniken för MIG/MAG- svetsning är man särskilt intresserad av trådens omvandling till droppar och hur de överförs ner i smältan. Traditionellt finns tre varianter som kallas: "short transfer", "globular transfer" och "spray transfer".

Short Transfer - eller på ren svenska - kort båge med kortslutande droppövergång - är det man har på lägre strömområden upp mot 150-180 amper. Kanske vet du redan att en MIG/MAG- svets ger knattrande ljud vilket kommer från de kortslutande dropparna som också orsakar sprutet med gnistor.

Spray Transfer - eller spraybåge - uppstår när svetsning görs med högre svetsspänning upp mot 28-30 volt eller mer. Det innebär samtidigt att svetsströmmen också är högre, ofta 200 amper eller mer. Droppövergången sker genom ett flöde av mycket små droppar som inte skapar kortslutning. Spray transfer är supereffektivt och det gillar man särskilt i produktion.

När bågen inte längre blir kortsluten blir strömmen och effekten enklare att kontrollera rent tekniskt. Man slipper svetssprut när kortslutningarna upphör vilket ger renare biytor kring fogen. Svetsningen är som alla effektivast med spraybåge och det finns en ide om skapa liknande droppövergång i de lägre strömområdena.

Globular Transfer - eller blandbåge - är en blandning av de andra två Short Transfer och Spray Transfer, som bildas i övergången mellan dessa. Det ger ett mer ostabilt flöde av blandad materialövergång till smältan och är egentligen något som man vill undvika om det skulle vara möjligt.

Pulserande strömmar i MIG/MAG-svetsar

MIG- svets med modern inverterteknikEtt sätt att skapa en droppövergång som liknar spray transfer i de lägre strömområdena, är att låta strömmen pulsera. Strömpulsen "nyper" av dropparna innan de kan skapa kortslutning vilket minskar svetssprutet till nästan obefintligt.

Moderna och mer utvecklade MIG/MAG-svetsar kan vara försedda med pulsstyrning. Detta var dyrt att bygga då tekniken kom och det fanns därför bara på industrisvetsar.

Tekniken med pulserande ström kallas ibland för "pulsMIG" och den börjar komma även i prislägen på svetsar för hobbybruk. En pulsMIG är i grunden en vanlig MIG/MAG-svets som försetts med mer avancerad strömstyrning. Denna typ av MIG/MAG- svets som också kan pulsMIG ger därför fler möjligheter till variation. PulsMIG passar särskilt bra för aluminium som annars är mer krävande. Den tillförda effekten i ljusbågen är lättare att kontrollera med pulsMIG och som ger tydlig fördel för aluminium.

Svetsning med flusstråd - FCAW

Vissa MIG/MAG-svetsar kan även svetsa enligt FCAW - Flux Cored Arc Welding. På ren svenska blir det "svetsning med flusstråd" eller "gaslös tråd" Då används en slags rörtråd som innehåller flussämnen som skapar skyddande rökgaser i ljusbågen. Gaserna håller borta syret och skyddar smältan från oxidation. FCAW passar inte för exempelvis karosseriplåt eller då utseendet har prioritet men är en tillgång om man jobbar utomhus eller i material från 1,5 mm och uppåt. Allt för livliga luftrörelser utomhus kan ändå ställa till det så man får välja dagar med stillsam väderlek att svetsa på.

Kurs i svetsning

Trådmustycke för MIG/MAG- svetsningMed denna svetskurs blir du introducerad i svetsfysikens grunder och kan ställa in och kontrollera grundinställning för: svetsspänning, trådmatning, skyddsgas och variationer för tillsatsmaterial. Du lär dig olika felsymtom och vad de kan beror på samt hur handhavande och svetsens inställningar kan påverkas. Vi resonerar kring inverkan av strömmens riktning, pulserande ström, elektrisk fältpåverkan, kantattraktion, metallens värmeledningsförmåga och elektroners oxidbrytning.

Du får också en inblick i svetsteknikens påverkan nummer 1: krympdeformation. Det är förmodligen den mest påtagliga inverkan som ofta upplevs förbryllande. Du kommer att lära dig hur och varför krympdeformation uppkommer och hur den kan begränsas men också vad den kan ge lösningar på.

Vid svetsning i stål kommer vi också in på hur uppvärmning och avsvalning påverkar kol och stålets hårdhet/seghet. Hur du kan påverka att en svetsfog blir mjuk eller hård kan få stor betydelse för hållbarheten över tid.

Kontrollera och justera svetsens mekanik

mig wirecheck 1200 4 3MIG/MAG- svetsar har även en del mekaniska komponenter som kan behöva kontrolleras/justeras eller bytas. Ganska ofta kan man härleda en försämrad funktion till förslitningar, felaktigt justerad eller skadad mekanik för trådmatningen. Att göra en felsökningsrunda för att sortera bort olika felkällor är ofta framgångsrikt.

Öva på svetsning

Ungefär halva tiden är praktisk övning. Då knyter vi gemensamt an från teorin till symtom - orsak - verkan och vilka åtgärder som är möjliga.

Det är nu du provar att balansera lagom: tråd/svetsspänning, framföringshastighet, brännarvinkel, gasflöde, brännarhöjd, fogbredd och inbränningsdjup.

Vi hjälps åt att tolka det som händer både före, under och efter avslutad svetssession. Som nybörjare är det svårt att uppfatta alla samtidigt pågående delar och hur de påverkar men med ett grundläggande resonemang ger fortsatt övning på egen hand nya möjligheter.

Exempelvis - vilka detaljer i ljusbågen ska du fokusera på preliminärt och vad ska du försöka uppfatta sekundärt. Är hjälmen inställd rätt så förutsättning finns att se och har du rätt insynsposition/vinkel så bästa förutsättning för synbarhet finns.

Större delen av övningarna hålls i tunnplåt eller profilmaterial. Det betyder att svetsövningar i stål görs i material 1-3 millimeter. Övning i aluminium görs i aluminium 1,5 - 2mm. Att övningar görs i relativt tunt material gör symtom orsak och verkan lättare att se och förstå.

Under dagen har du möjlighet att prova flera modeller av svetsar och därmed också bekanta dig med olika användargränssnitt på MIG/MAG- svetsar.

Öva med egen svets?

Det går också bra att ha med egen svets om du specifikt vill lära dig använda den svets du redan har. Har du egna exempelbitar som hör till ditt projekt så kan du ha med det.

Svetskursens struktur

Friktionstest på MIG/MAG- testDagen börja med förevisning av svetsars funktioner kopplade till svetsfysik. Fokus ligger på att bygga en grundläggande tankemodell för hur svetsmaskiner ställs in och hur detta kan påverka svetsresultatet. Vi går i praktiken igenom alla rattar och egenskaper på svetsen. Resonerar om elektroner, strömriktning, gasflöden, värmespridning, krympspänningar och hur svetsens inställningar påverkar dessa. Vi granskar symtom och avvikelser och kopplar det till svetsfysik och hur ämnen och material reagerar med varann.

Du blir bjuden på lunch och fika under dagen. Målet är att halva tiden av kursdagen är egen svetsövning där vi fortsätter att resonera kring ditt resultat, symtom, vilka inställningar du haft och så vidare.

Under svetskursen går vi igenom

  • skillnad på traditionell MIG/MAG och pulsMIG
  • hur du ställer in en svets med svetsspänning, trådmatning och gasflöden.
  • vilka gaser, gasblandningar och gasflöden som du kan använda dig av, samt hur du ställer in och kontrollmäter dessa.
  • arrangemang för att spara skyddsgas liksom när det behövs mer skyddsgas.
  • val av tillsatstråd, olika dimensioner och hur trådmatningen ställs in och kontrolleras.
  • hur man byter slangpaket och underhåller/rengör för bästa funktion.
  • symtom du ska ha uppsikt över och vad de betyder.
  • vad du ska fokusera på då du svetsar (detaljerna i ljusbågen som är viktiga).
  • hur det skiljer sig mellan svetsning i tunna respektive tjockare material.
  • inställningar på svetshjälmen samt i vilka positioner du allra bäst ser det som du ska fokusera på.
  • hur en svetsfog kan påverka materialet du arbetar i som sprödhet/seghet, deformation, oxidation och rostbenägenhet m.m.
  • personlig skyddsutrustning och risker med svetsarbete.
  • strategi i svetsarbetet för att minimera påverkan av deformation och krympspänningar.
  • hur man kan använda svetsen som krympverktyg för ändra form och deformation.

Summering av svetskursen:

När dagen är över tror vi att du har en grundläggande tankemodell om svetsning med koppling till svetsfysiken, materialet du övat i och vanliga symtom/åtgärder. Sammantaget får du en introduktion till en mental tankemodell med logik som kan förklara orsak/ verkan/ korrigering. I övningarna vill vi att du upptäcker det som ofta händer i svetsning och samtidigt kan göra enklare korrigeringar med hjälp av nyvunnen logik. Du har också fått bekanta dig med några olika användargränssnitt och sett hur man kan felsöka mekaniken för trådmatning.

Kursen pågår mellan 09.00 - 17.00

När du kommer börjar vi med ”garagefika” och "kurssnack" och du får berätta om dig själv och ditt syfte med kursdagen.

Plats: Se mer på bokningssidan

Kursdatum: Hitta lediga datum på bokningssidan

Frågor om kursen, datum eller boka på telefon: ring 0722507270 eller maila på Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

We use cookies
Denna webbplats använder cookies. Du kan godkänna eller avböja cookies.