Dags att vinterförvara entusiastbilen? Sen höst, en tidpunkt när det kan passa att lägga in lite service och underhåll, för vad händer under vintern?
Eftersom vinterperioden är en mer stillastående tid ska vi titta på några saker som gör bilägandet lite mer bekymmerslöst på sikt. Vi kan t.ex. fråga oss:
- Vad händer med däcken när bilen står still en hel vinter, är de i balans nästa vår?
- Kommer bilen att rosta och oxidera, invärtes eller utvärtes i motorkaross och bromsar?
- Kanske köpte du nytt batteri i våras, hur kan vi få det att hålla nästa säsong också?
- Luktar bilen gott nästa vår också? Fukt kan orsaka mer än rost och oxid.
- Hur går det med karossen, hur mår plåten runt dörrens kanter, skärmkanter o.s.v? Får rosten möjlighet att växa till under vintern?
Tyre saver räddar däcken
En bil som står stilla under längre tid kan få deformationer i däcken och då blir däcken ovala. Ibland kallar man det för "ståplattor". Däcken blir helt enkelt lite tillplattade om all belastning blir statisk på ett och samma ställe under längre tid. Grunden till detta är att däckets stomme, d.v.s. ståltrådarna i stommen antar den form de påtvingas en längre tid. En orsak kan också vara att däcken tappar trycket, d.v.s. däcken läcker luft, då blir däckets stomme kraftigt deformerad och trådarna blir helt enkelt lätt deformationshärdade och omöjliga att räta ut genom att bara pumpa däcken.
Om däcken är täta är ett enkelt knep att fylla på med betydligt mer lufttryck i däcken än vad som behövs när man kör. Fyll helt enkelt på med luft upp mot 3 kg eller upp mot det tryck som däcken tål som max men absolut inte mer än så. Se därför till att du har en däcktrycksmätare du kan lita på.
Tyre saver - rädda däcken
Vill du ge ännu bättre förutsättning för däcken ska du skaffa "Tyre Savers" en slags skålformade underlägg för däcken. De gör att däcken står i en skål som avpassats för att inte deformera däckets yta mot golvet. Du ställer "underläggen" precis bakom eller framför hjulen och rullar sedan upp bilen på dem. Kombinerar man detta med något förhöjt däcktryck klarar sig däcken mycket bra. Se dock till att däcken hamnar rätt i "skålen" och att de håller lufttrycket under lagringsperioden.
Hjuldolly - ännu bättre
Om du dessutom har trångt i garaget kan det vara bra med hjuldolly. De är gjorda i stål och bildar en rullningsbar platta/skål för varje hjul som också är skålformad för att passa hjulets form. Nu blir bilen även flyttbar eftersom varje hjuldolly har 4 svänghjul och vintergästen kan fösas in i ett hörn av garaget som inte annars är möjligt.
Hjuldolly placeras under däcken då bilen är upplyft med t.ex. en garagedomkraft. De är lättare att få perfekt placerade under däcken eftersom de står på hjul. Det bidrar till en slags automatisk positionering förutsatt att golvet är plant och jämnt.
Kylarvätska - frost, rost och oxidation
Dags att fundera på om det finns risk för "invärtes frost eller oxidskador"
Kylarvätskan har två viktiga egenskaper under vinterperioden, dels att förhindra isbildning vid minusgrader men också att förhindra oxidation i motorns kylkanaler. Kylarvätskan är baserad på vatten eftersom den har bra på att transportera värme. För att det ska fungera rätt ska det vara en en viss inblandning av glykol/vatten vanligen 50/50.
Det man lätt glömmer bort är att kylvätskan åldras och trots att den skyddar för isbildning tappar den skyddet mot oxidation. Motorer kan ha ett antal olika metaller som ska samsas, allt från stål/gjutjärn till aluminium, koppar, tenn, mässing, lagermetall och dessa kan finns i anslutning till kylvätskan. Här bildas därför lätt galvaniska strömmar som sakta bryter ner den svagaste metallen och det sker hela tiden om skyddet är försämrat.
Vissa motorkonstruktioner är också av olika anledningar mer känsliga än andra. Det kan t.ex. bero på vilka legeringar som använts och graden av föroreningar i metallen som använts till motorblock och topp.
Om man blandar vatten och kylarglykol själv till bilen ska man absolut undvika vanligt kranvatten. Använd istället destillerat vatten som vatten från en torktumlare eller avfuktare. Kranvatten kan förutom kalk innehålla en rad andra ämnen som är direkt olämpliga till kylarvätska. Ännu bättre är en dunk med destillerat vatten avsett för batteri.
Testa kylarvätska
För att säkerställa oxidskyddet ska vätskan bytas enligt ett tidsschema fastställt av tillverkaren av glykolen eller bilen, egentligen det enda säkra sättet.
När man byter kylarvätska ska man kontrollera att det är rätt inblandning av glykol. Det förekommer vanligen två typer av mätare.
Densitet instrument
Densitet är det man utnyttjar i de klassiska mätrören med gummiboll på toppen som är klart billigast.
Sug helt enkelt upp en mängd kylarvätska i röret med hjälp av att arbeta med gummibollen. Flytkroppen inuti har en bestämd vikt och volym och där vätskelinjen hamnar där läser man av resultatet på flytkroppen. Se till att suga in så mycket vätska att flytkroppen flyter innan avläsning görs.
Optiskt instrument - refraktometer
Instrumentet bygger på egenskapen för brytningsindex, samma som kan fås i andra
transparenta material som glas och vatten. Tidigare var dessa instrument bara för proffs och kostade flera tusenlappar. Nu mer är de ett prisvärt alternativ. Samma instrument kan vanligtvis också mäta batterisyra från blybatterier och ge svar på om batteriet har hälsan i behåll.
Så används mätaren för brytningsindex - vik upp det lilla locket av genomskinlig plast och lägg en droppe vätska på ytan. Fäll sedan ned plastlocket som lägger sig direkt på droppen med vätskan. Här ska vätskan fylla upp spalten mellan locket och den plana ytan under. Vänd sedan instrumentet mot ett fönster så att du befinner dig i ljus på något sätt. Titta sedan in i instrumentet likt en kikare och läs av värdet i nivå med övergången mellan det ljus och mörka fältet.
Bromsvätskan
Det är inte bara i kylsystemets kanaler oxidbekymmer kan uppkomma. Även bromssystemet kan få oxidskador. Bromsvätskan är nästan alltid baserad på en slags glykolbas och har därför egenskapen att den kan ta upp fukt. Att man använder glykol beror på att den tål höga temperaturer och samtidig kan förmedla tryck, d.v.s. mekanisk kraft på ett bra sätt mellan de hydrauliska komponenterna.
Fuktmätare
Bromsvätskan åldras och det finns regler för bytesintervall från 1 till 2 eller max 3 år. Det finns i detta fall ett enkelt instrument som mäter bromsvätskans förmåga att leda ström. Här kan man alltså testa ifall det finns fukt i vätskan och på så sätt få svar på om det är bråttom eller inte. Hur lätt fukten tar sig in i bromssystemet kan variera med i vilken miljö bilen är.
Är du i läget att byta bromsvätska så kan du också mäta fukthalten en tidigare öppnad flaska med bromsvätska. Om den är gammal så kan den ha samlat upp fukt och då syns det på fuktmätaren.
Så mäter du -slå på instrumentet som är batteridrivet. Sätt sätt sedan ner mätkroppen så att instrumentets mätytor får kontakt med bromsvätskan. Läs sedan av fukthalten på instrumentet på diodstapeln.
Batteriet
Ett 
batteri är tillverkat för att hålla en begränsad tid, det har ni säkert kommit fram till redan. Ett bra sätt att förlänga livet på ett batteri är att inte låta utsätta det för djupa urladdningscykler. Ett fordon har nästan alltid diverse läckströmmar i elsystemet. Det räcker med orena ytor på batteriets ovansida mellan polerna för att det skall dränera all ström på ett halvår.
Det betyder att under vintersäsongen så kopplar man bort batteriets poler. Koppla gärna in en underhållsladdare som ger batteriet lagom med motion under tiden. Står bilen i ett kallt utrymme utan tillgång till vanlig el bör batteriet monteras ur för att förvaras i plusgrader. Då kan man underhållsladda i villagaraget istället.
Vill du ladda säkert så använd programstyrda laddare av typen Ctek, d.v.s. en laddare som styrs av en logikenhet för att ladda batteriet så optimalt som möjligt.Den gamla tidens laddare med oreglerad laddström utan timerfunktion har ingen funktion för att stå på under längre tid. Glömmer man bort en sådan laddare kan explosionsrisk uppstå eftersom ett uppladdat batteri avger knallgas, kanske redan efter 2-4 timmar.
Batterier och brandrisk
Vissa fastighetsägare som just upplåter sina lokaler för vinterförvaring gör klokt i att inte tillåta vare sig batterier eller laddare i lokalen. Batterier är en källa till brand. Ska man ladda ett batteri bör man helt klart ha en modern laddare med logik. De är säkrare och ger ett mycket bättre resultat speciellt för att ge batteriet ett längre liv.
Rost i kaross mellan dubbelplåtar
Ett tips innan bilen ställs in är att spraya på motorkonservering över skarvarna, spalterna för dubbelplåtar. Motorkonservering är en slags olja som är till för att t.ex. skydda en motors kolv och cylinder för en längre tid men kan användas till detta också.
Andra alternativ är 6-66 servicespray för marint bruk eller som på bilden 2-26 som är avsett för elektriska motorer.
Dubbelplåtar återfinns typiskt i skärmkanter, dörrkanter tröskellådor, ja nästan nästan över allt. Just motorkonservering verkar ha en återhållande effekt på rost som är så vanlig mellan dubbelplåtar. Att just använd en olja gör att den ideligen kan förnyas. Oljan har en fantastisk krypande egenskap som gör den outtröttlig i att ta sig in. Det enda som krävs är att du förnyar med ny olja någon gång per år och att inte skarven är helt stängd med vax eller liknande. Detta passar särskilt bra på partier där rosten börjar få grepp eftersom den då bryter upp och öppnar genom att rosten expanderar.
Fukt i förvaringsutrymmet
Beroende på hur bilen står under vintersäsongen kan fukt uppkomma i förvaringsutrymmet. Detta späder inte bara på rostangreppen utan också den organiska aktiviteten på inredningen. Kondens uppkommer ofta vid temperaturväxlingar över dygnet. Förvaring av fordon i maskinhallar, tält eller lador är typiskt utsatta för fuktangrepp. När luften värms upp dagtid tar den upp mer fukt för att sedan kondensera nattetid mot de kalla plåt eller tältytorna och det kan nästan blir" lokala skurar" från droppet av dessa ytor. En lada med hö på loftet är i det fallet lite bättre på att stabilisera fuktigheten.
Mögelangrepp och bakterier växer lätt till i fuktig miljö och kan vara näst intill omöjligt att få bort. Vilken sort mögel som bildas beror på temperaturen, graden av fuktighet och vilken näring som finns att tillgå. I ett fordon kan mögel bildas nästan överallt eftersom damm och smuts fastnar på även oorganisk material som stål och glas. Mest utsatt är förstås inredningsdetaljer av organiskt material som t.ex. ljudisoleringsmattor, klädsel och stoppning.
Det finns bara ett bra sätt att hålla borta mögel och bakterietillväxt och det är att kontrollera fuktigheten i luften, och då särskilt inuti kupéutrymmet och koffert. Att hålla rent hjälper till att hålla nere mängden bakterier samt mögel på metall och plast.
Minsta insatsen mot fukt
Det minsta man kan göra är att se till att ha en s.k. torrboll, d.v.s. en fuktsamlande kemisk substans i ett kärl som kan tömmas vid behov. Dessa har använts vid vinterförvaring av husvagnar och båtar under lång tid. Tänk på att även koffertutrymmet kan behöva skyddas för fukt på detta sätt.
Varmgarage
Ännu bättre är såklart med ett varmgarage men över året är det inte garanterat att luftfuktigheten hålls nere perfekt. Under sommaren och speciellt sensommar och höst är luften betydligt fuktigare. Tänk då på att ett garage med kalla betongytor i golv och väggar kan få förhöjd fuktighet trots att det är ett "varmgarage". Isolerade garage utan fönster får ofta betydligt lägre temperatur inne i garaget än luften ute. Det gör att luftfuktigheten ökar direkt. Det är kanske först på senhösten som värmen slås på och först då ger "varmgaraget" en torrare miljö.
Varmgarage med avfuktare
Både varmgarage och avfuktare anses nog som "overkill" av många men vill man vara riktigt säker så är det en inte allt för stor investering. Använder man en ordinär avfuktare för villautrymmen så behövs kanske 8-10 grader C för att avfuktaren ska fungera bra.
Har du ett kallt utrymme kan en avfuktare av typen "torpargrund" vara smart att ha. Vissa av dessa fungerar till och med i minusgrader eftersom den är konstruerad att användas i husgrunder. Den är lite dyrare men du kan å andra sidan åstadkomma torr luft i ett icke uppvärmt utrymme, d.v.s. du sparar uppvärmningskostnaden. Utrymmet bör i så fall vara ganska tätt så att inte ständigt ny fuktig luft kan fyllas på.
Fler fördelar med avfuktare i garaget
Investerar du i en avfuktare så har du också en bra torkanläggning för de tillfällen en fuktig bil ställs in i garaget. På så sätt minimerar du tiden som bilen står fuktig efter en tvätt eller tur i regn. Det förlänger hållbarheten på karossen avsevärt, håller rosten borta på bromsskivor m.m. Se till att ha dörrar och koffert öppna för att även skydda bilens insida.
Av den energi en avfuktare förbrukar bildas även någon liten mängd värme. Det beror delvis på den energin som ligger lagrad fukten som luften bär med sig och detta får du till godo i ditt garage. Du får helt enkelt en liten andel uppvärmning på köpet de stunder som avfuktaren är i drift.
Avfuktning i svala utrymmen - sorptionsavfuktare
För de lite svalare förvaringsutrymmena kan så kallad sorptionsavfuktare vara ett bättre val. De fungerar givetvis då det är varmt men har väsentligen bättre kapacitet när temperaturen faller ner under 10 grader. De fungerar defakto även temeraturer under 0 grC. Det ger en säkrare avfuktning när inte uppvärmningen är jämn över året.
Dessa avfuktare rekommenderas vanligtvis för husgrunder och liknande men kan alltså vara ett bra val då uppvärmning till 10 grader blir för kostsamt. Vinterförvaring i exempelvis +5 grader är egentligen inget problem bara fukten kan hållas borta.
Soprptionsavfuktare har ett typ av salt som luften passerar igenom. Saltet suger upp fukt och när det blir mättat värms saltet upp av ett element så fukten lämnar saltet. En slanganslutning krävs därför så den fuktiga luften kan lämnas blåsas ut till utsidan av lokalen.
Ta bort dålig lukt i sommarbilen
Om du ändå har problem med dålig lukt i din sommarbil kan viss hjälp fås av ozon. Det finns mängder med ozonapparater på marknaden men alla ger inte lika bra resultat.
Du kan ta hjälp av de som kan mer i detta område, exempelvis på www.lfs-web.se. De har mångårig erfarenhet av fukthanterin i byggnader och har provat mängder av utrustning för detta. Läs gärna deras blogg om hur olika fuktproblem uppstår och hur man begränsar skador.