Att börja en karosserirenovering med en redan blästrad kaross är både renare och trevligare. Det kan vara klokt att lämna bort hela karosser till någon som är bra på blästring av bilplåt men varför inte själv blästra andra detaljer som fram och bakvagn och andra mindre detaljer.
Allmänt om blästring
Blästring går ut på att sätta fart på partiklar som sedan landar på ytan som man vill ha rengjord. Energin då exempelvis ett sandkorn landar nöter på ytan och på så sätt fås färg och rost bort. Eftersom luft är det som sätter fart på sanden finns också kylning i överflöd vid blästring. Det gör att värmebildningen hela tiden kyls av och effekten av blästring sällan är krympning av metaller utan snarare sträckning. Detta kan resultera i deformation på tunna material.
Vanligt med deformation vid blästring
För att undvika att tunna material slår sig kan lufttrycket sänkas. Låt kornen landa på ytan med flack infallande vinkel, d.v.s. undvik blästring vinkelrät mot en yta. Av det skälet förbrukas mer blästermedel då man vill skona ytan från deformation. Vissa blästermaterial har mindre negativ påverkan (olvinsand och bikarbonat).
OBSERVERA att deformation vid blästring på karosseriplåt är en av de svåraste problemen. Har man tidigare inte erfarit hur känsligt detta är kan det nästan vara svårt att föreställa sig hur otroligt bucklig en kaross kan bli vid blästring.
Blästring är den aktivitet som förbrukar mest luftmängd. Ett blästerskåp förbrukar från 500 liter/min och uppåt. En friblåsande bläster, blästerklocka använder lika mycket eller mer. Det tryck som används blir avgörande för om en kompressor ska orka med. Vid effektiv blästring behövs upp mot 7 Kg i tryck men då deformeras karosseriplåt kraftigt. Allt beror på vilket tryck man har och hur effektivt man vill att det ska avverka.
Yrkesblästrare har ofta luftkompressorer på 1000 liter/min eller mer. Det gör det mer effektivt och de kan blästra mer med volym än tryck. Förbrukningen av blästermedel är ändå betydande och är en stor del av kostnaden även när man lämnar bort ett blästringsjobb.
Blästra med sand
Blästring är en hårdhänt metod speciellt för plåtytorna på en kaross. Sanden sliter bort både lack och rost på ett effektivt sätt och det är ju precis vad man vill, men på köpet får man bieffekter.
Kombinera blästring med slipning
Naturligtvis går det utmärkt att kombinera traditionell slipning ihop med blästring för att få bort färg på karossens yttre ytor som tak, huv, dörrsidor. Just de mest plana ytorna på en kaross är mest känsliga för deformation vid blästring och är de dessutom inte rostskadade så kan de lika gärna slipas.
Andningsskydd - skydda dina lungor
Vid all blästring ska du ha andningsskydd och skydd för ögonen. Räkna med att du behöver skydda hörseln också. Blästrar du med "vanlig sand" så finns det vanligt vis kvarts i den. Kanske har du hört ordet "stendammlunga" som är ett resultat av att kvarts som kommit in i lungorna. OBSERVERA - använd alltid effektiv andningsmask som renar luften du andas då du blästrar. När du blästrar finns en mängd partiklar i luften som du inte vill få in i andningsvägarna.
Ta gärna en titt på Sundströms andningsskydd, de har prisvärda och godkända lösningar. De har olika filter så att en och samma mask kan ge riktigt bra skydd för flera typer av föroreningar. Om du ska lackera i ett senare skede så måste du ändå ha en bra andningsmask.
Om du tänkt skaffa ett blästerskåp så kommer du att återanvända blästermedlet ett antal gånger. Ett problem som kan uppkomma är om det lossar större flagor av låt säga rost, färg eller underedsmassa. Dessa fragment sätter ofta igen passagen då blästermedlet ska rinna ner till armaturen för luftinsläppet. Det blir i det läget stopp i tillförseln av blästermedel som kräver isärtagning och rengöring som tar onödig tid.
Lösningen är att grovrengöra/skrapa eller blåsa av det som sitter löst innan de läggs in i blästerskåpet för blästring.
Plåten sträcks och blir större
Det man också bör veta om är att sanden som är hård också hamrar ut tunnplåt. Detta är i princip nästan oundvikligt och har man därför rost som man vill blästra bort så kommer plåtytorna att förstoras. På karossens mer plana och känsliga ytor som t.ex. huvar, dörrar o.s.v. så kommer det resultera i bucklor och förändrad form. Håll alltså mängden blästring på synliga plana ytor nere till vad som absolut är nödvändigt men inte mer.
Blästermedel tränger in i skrymslen
Sand tränger in över allt och det är svårt att göra arbeten inomhus såvida du inte har ett blästerskåp. Ett sätt att sandblästra mindre ytor är att använda dammsugarbläster. Denna maskinen suger upp blästermedlet tillbaka i en behållare för återvinning. Det ser ut ungefär som en rund dammsugarborste med ett blästermunstycke i centrum. Den fungerar bra på plana ytor och med lite finurlighet så går borsten att forma för hand under arbetet för att komma åt kanter. Eftersom blästermedlet återvinns kan man använda aluminiumsilikat vilket ökar effektiviteten.
Olivinsand skadar inte karossen lika mycket
Det finns mycket som tyder på att om man vill blästra med sand så ska man välja så kallad olivinsand. Den har en lätt grön färgton och har egenskapen att den inte lika lätt sträcker och hamrar ut plåten. Olivinsand används framgångsrikt av specialfirmor som är duktiga på bilkarosser. Man ska dock veta om att det även gäller att använda lågt tryck till alla känsliga ytor och inte låta kornen komma i rät vinkel mot plåtytan. Man ska alltså låta kornen komma i flack infallande vinkel som gör nedslaget lite mer milt mot plåtens yta. Då får kornen en mer slipande verkan än studsande och nötande.
Med en försiktig strategi så får man också räkna med större förbrukning av sand eftersom det går långsammare. Man kan variera granden av försiktighet till att låta karossens yttre regioner blir milt behandlade och gå på lite hårdare på ställen som är undertill.
Blästra med aluminiumsilikat
Om du tycker att traditionell blästersand tar dåligt, då finns aluminiumsilikat. Detta medel är riktigt hårt och sliter rejält på ytan. Aluminiumsilikat passar därför bättre konstruktioner i kraftigt stål men kan användas på delområden och med försiktighet.
Aluminiumsilikat är dyrare än sand och passar bättre för blästerskåp där det återvinns. Om du tänkt blästra med blästerklocka, d.v.s. en tank med blästermedel och friblåsa det ut utomhus så blir medlet inte möjligt att återvinna. Aluminiumsilikat avverkar effektivt men lämnar också en grov, nästan "taggig" yta.
Glasblästring
Ett alternativ för blästerskåpet är glasgranulat som också är nästan lika effektivt som aluminiumsilikat men som ger betydligt finare och slätare yta på objektet.
Blästra med bikarbonat
Här syns tydligt hur bikarbonat tar fram en helt oförändrad yta på plåten. De gamla slipreporna i plåten kommer fram.
Färgborttagning kan göras med andra medel än sand. Med bikarbonat, d.v.s bakpulver så blir det betydligt mer skonsamt mot underlaget och inga deformationer uppkommer. Bikarbonat avverkar färg och spackel på ett effektivt sätt och låter t.ex. ytor med tenn förbli intakta.
Man kan likna blästring med bikarbonaten med vad som händer då en glasflaska kastas mot en hård vägg. Bikarbonaten är spröd och "kraschar" när den landar mot en yta. Det blir en slags dämpad studs vid kraschen och den splittrade bikarbonaten får en riktning nästan parallellt med ytan. På så sätt fås en slipande effekt som tar med sig färg och andra orenheter från ytan, men inte rost.
Gör rent ytan från bikarbonaten
Efter en blästring med bikarbonat så finns ett tunt skikt kvar av bikarbonaten på plåtens yta. Så länge detta lager är helt så skyddar det mot rost men efter ett antal veckor i omgivande luftfuktighet kristalliseras bikarbonaten på plåten och rostbildning kan sätta igång. Det bästa är att göra rent ytan från bikarbonaten inom någon vecka och därefter lägga på en grund som stänger ute syret. En stålplåt som förblir obehandlad och med ett uppluckrat skikt bikarbonat riskerar att rosta mer än en helt ren metallyta eftersom bikarbonaten har fria joner.
Bikarbonat på gjutgods av lättmetall
Gjutgods i aluminium blir riktigt fint efter rengöring med bikarbonat. Det är inte bara bilkarosser som kan rengöras med bikarbonat. Gjutna delar i lättmetall är lämpade för blästring med bikarbonat. Exempel är motorblock insugningsrör, länkarmar, bromsok, förgasare m.m. För något mjukare material så avverkar inte bikarbonat i samma grad. Det betyder att vissa plaster och gummidetaljer inte påverkas lika mycket. För betydligt hårdare material som krom blir påverkan mycket liten. Det betyder att under vissa omständigheter så kan man göra rent delar som dom ligger. I fallet med förgasare så måste naturligtvis kanaler sedan blåsas fria för att få funktion. Man ska givetvis vara uppmärksam och försiktig vid all behandling men bikarbonat ger effekter som är unika och trevliga.
Kolsyreblästring
I vissa sammanhang kan man blästra med is. Metoden gör det möjligt att städa rent från smuts, klet och annat och används t.ex. när det ska rengöras efter en brand eller som rengöring på maskiner med komplexa ytor. Det som händer är att all förorening blir hård och faller ner som icke kletig substans. Om man har en bil med underredsmassa så kommer den att blåsas bort och bli sönderdelad som om den var ett hårt sprött material. Ungefär samma händer med olja, damm och sand som bildat beläggning. Kylan gör att många mjuka eller kletiga material kan avlägsnas enkelt utan skrapning.
För ett renoveringsprojekt kan man se det som ett sätt att städa undersidan från rostskydd och annan förorening och få ytan ren. Lite beroende på tryck kommer även färglagren att få nötning men rost kommer att bli kvar. Detta är kanske den dyraste metoden men också mest exklusiv eftersom när kolsyran förångats så kan resterna sopas upp från golvet eller samlas upp på täckplasten.