Svetskurs 1 - TIG

Introduktionskurs i TIG-svetsning med moderna svetsmaskiner. Kursen passar nybörjare och har både övning och teori. Det finns möjlighet för övning i både stål och aluminium. Inga förkunskaper krävs.

Svetskursen passar alla som vill komma igång med TIG-svetsning. Metoden har blivit allt populärare under åren därför att de möjliggör vackra, minimalistiska och starka svetsfogar samtidigt som svetsmaskiner finns i attraktiva prisklasser.

Kursgenomföranden har lite variation beroende på plats och utrustning. Läs mer om respektive kursdatum.

TIG-svetsning från grunden

En kurs utgår från de basala förutsättningarna som finns i svetsfysiken. Med jämförelse till andra kanske mer kända fysikaliska fenomen gör vi kopplingar och bygger upp en tankemodell kring TIG- svetsning. Den har man sedan stor användning av då man själv ska resonera sig fram i symtom - orsak - verkan - åtgärd.

Kom igång med TIG-svetsning

TIG-svetsning kräver ett mer tränat handlag av svetsaren i jämförelse med MIG/MAG. Tillsatsmaterialet förs in för hand med små kontrollerade rörelser och avståndet mellan volframelektrod och grundmaterial måste hållas kort. TIG-svetsen kan användas för nästan alla metaller och kan även smälta samman grundmaterialet utan tillsatsmaterial.

Till en början är utmaningen oftast att hålla volframelektroden ren. Men fokus behövs också på att behålla ett kort elektrodavstånd till smältan samt ha lämpligt gasflöde och brännarvinkel med anpassad framföringshastighet. Det är helt enkelt fler saker som ska uppfattas, kontrolleras och påverkas samtidigt under svetsarbetet.

Man hanterar svetsprocessen oftast med båda händerna. Ena handen håller svetsbrännaren och andra handen tillsatsmaterialet. Om tillsatsmaterial inte är nödvändigt kan båda händerna användas för att öka precisionen för svetsbrännarens framflyttning.

Under själva svetsarbetet ska avstånd mellan svetssmälta och elektrod oftast var kring 2 mm. men påverkas också av materialtjockleken. Det ger svetsaren utmaningen i ett mer finmotoriskt arbete. Det krävs att vara stadig på handen så elektroden inte kommer i kontakt med smältan eller tillsatsmaterialet. Detta underlättas genom att rigga stöd för arm eller handled.

TIG-svetsning uppfattas ofta som trivsamt att arbeta med eftersom svetsfogens utseende kan påverkas i så stor grad. Det beror på att svetsningen går långsammare med TIG i jämförelse med MIG/MAG och att mängden tillsatt material kan varieras stort. Den långsammare svetshastigheten gör det också lättare att uppfatta vad som händer under svetsningen. Det ger bättre möjligheter att göra korrigeringar under pågående svetsarbete men kräver träning för att bemästra.

Ibland jämförs TIG-svetsning med gassvetsning (syre och acetylen) men de har egentligen bara några få likheter som att tillsatsmaterial hanteras med ena handen och brännaren/värmen med andra handen. Därför blir TIG-svetsning ofta en helt ny upplevelse men med positiv mersmak. Till skillnad mot gassvetsning ger TIG- svetsning betydligt mindre värmespridning och det har stor positiv inverkan på deformationen.

TIG-svetsar med både AC/DC

Vill man kunna svetsa i alla svetsbara metaller behöver TIG- svetsen även kunna lämna AC- växelström. Aluminium är den speciella metallen som kräver växelström. Flertalet nybörjare har uppfattningen att aluminium är extremt svår att svetsa i och därmed svår att lära. Det är både rätt och fel. Efter en kursdag händer det att vissa tycker tvärt om. Det beror på att aluminium är en ljusare metall som gör att smältgräns och delning är lättare att se.

Svårare svetsa aluminium än stål?

Aluminium finns i legeringar som inte är svetsbara - dessa legeringar är såklart inte lätta att svetsa i. Legeringar med hög inblandning av magnesium ska man undvika eftersom metallen kan börja brinna.

Aluminium i gjutgods är lite poröst och drar gärna åt sig olja och liknande - det är en försvårande faktor eftersom det tillför orenheter.

Extra insatser med slipning gäller speciellt för äldre aluminiumföremål som exempelvis har varit utsatt för fukt och därmed är kraftigt oxiderad. Dessa ytor måste alltid slipas rent från oxid. Aluminium är i sig självt en betydligt mer lättoxiderad metall jämfört med stål. Det gör det även mer känsligt med inställningar för skyddsgas, luftrörelser där man svetsar o.s.v.

Aluminium i smält tillstånd har en lägre viskositet och rinner snabbare. Smältan/ smältpolen ökar fort i storlek under svetsning eftersom värmen sprider sig snabbt till intilliggande ytor i kombination med ett snävare temperaturintervall. I sin helhet måste man kontrollera smältan i ett snävare temperaturintervall som kräver högre grad av uppmärksamhet och reaktion.

Lättare svetsa aluminium än stål?

Ytorna i och utanför smältan är ljusa och därför ser man väsentligen bättre. I jämförelse med stål som egentligen har visuellt närmast svarta ytor blir därför aluminium lättare att uppfatta.

Aluminiumsmältans yta och storlek avtecknas tydligt eftersom smältan är "superblank" och övriga omkringliggande ytor är "supermatta". Det gör det betydligt enklare att uppfatta smältans bredd och därigenom parera med rätt värme och framföring/tillsättning med material.

Svetsdeformationen i aluminium som ibland förändrar svetsobjektet så det blir skevt eller krokigt är bara en bråkdel i jämförelse med stål och i synnerhet rostfritt stål. Det underlättar stort när man i efterhand ska passa ihop delar man svetsat på.

Rostfria material har sin egen utmaning

Rostfria material är ibland målet med TIG- svetsningen. Till handlaget liknar det svetsningen med stål men då rostfria material är dåliga värmeledare bidrar det till kraftig deformation. Helt enkelt så ändrar hela objektet form och slår sig mer än vanligt stål. Rostfritt stål hör till de metaller som formförändras allra mest vid svetsning och många blir helt förvånade hur krokigt ett svetsobjekt kan bli.

Dekorativa svetsar med puls

Det är roligt när svetsfogarna blir vackra och det ger mersmak. Dekorativa svetsar görs ibland med pulserande ström så om detta är målet - se till att svetsen har pulsfunktion.

Pulsfunktion kan även användas till att påverka ljusbågens bredd, som en slags fokuskontroll. Det kan passa när smala fogar är målet, exempelvis i rostfritt.

Svetsa med punkter

Funktionen som gör punktförbindelser kallas ibland för "Spot Welding". Det är en slags punktfunktion som i vissa fall även kan fås genom att trixa med inställningar för kontinuerlig pulserande ström. Med den kan man svetsa och få extremt lite värmeläckage och deformation. Det kan vara intressant i kosmetiska objekt (dvs ej bärande strukturer) när formförändringar ställer till det.

Kurs i TIG-svetsning

Med denna svetskurs blir du introducerad i svetsfysikens grunder och kan ställa in och kontrollera grundinställning för: svetsström, AC-balans, pulsström, pulsfaktor, flöden för skyddsgas, upp- och nedrampning av ström (upslope, downslope), olika legeringar för volframelektrod och tillsatsmaterial. Du lär dig olika felsymtom och vad de beror på och vad som skiljer sig mellan olika metaller. Du kommer att förstå inverkan av strömmens riktning, pulserande ström, elektrisk fältpåverkan, kantattraktion och elektrisk oxidbrytning.

Du får också en inblick i svetsteknikens påverkan nummer ett: sträckspänningar och krympdeformation. Det är förmodligen den mest påtagliga inverkan som förekommer vid svetsning. Du kommer att lära dig hur och varför krympdeformation uppkommer och hur den kan begränsas men också vad den kan ge lösningar på.

TIG-svetsning är ungefär som att köra bil - man behöver uppfatta flera saker samtidigt och anpassa sitt handlag efter det.  I början kan man bara ta in några enskilda detaljer åt gången men efter hand uppfattar man fler samtidiga händelser och kan anpassa efter det. Praktisk övning ger alltid färdighet.

Vid svetsning i exempelvis stål kommer vi också in på hur kolet påverkar stålets hårdhet/seghet. Hur du kan påverka att en svetsfog blir mjuk eller hård kan få stor betydelse för hållbarheten över tid.

Kursen vill koppla ihop övning med ett urval av de viktigaste underliggande egenskaperna för material och svetsprocess i en logisk tankemodell.

Öva på TIG-svetsning

Större delen av övningarna hålls i tunnplåt eller profilmaterial. Det betyder att svetsövningar i stål gör i material 1-3 millimeter. Övning i aluminium görs i aluminiumplåt från 1,5 - 3 mm.

Under dagen har du möjlighet att prova flera modeller av svetsar och därmed också bekanta dig med fler användargränssnitt. Det kan vara särskilt intressant om du ännu inte köpt svets.

Öva med egen TIG-svets?

Det går också bra att ha med egen svets om du specifikt vill lära dig använda den. Du kopplar i så fall in den till skyddsgas som finns i kurslokalen. Har du egna exempelbitar eller om du vill svetsa i rostfritt stål, så kan du ha med det.

Svetskursens struktur

Dagen börja med förevisning av funktioner på svetsmaskiner kopplade till svetsfysik med lämpligt handhavande. Målet är att halva tiden av kursdagen är egen svetsövning där vi fortsätter att resonera kring ditt resultat, symtom, vilka inställningar du haft, symtom och så vidare.

Vid lunchtid blir du bjuden på lunch och när vi kommer tillbaka fortsätter kursen med övningar. Under hela dagen varvas praktisk övning, resonemang om ditt svetsresultat med koppling till teori. Vi anpassar så långt det är möjligt för möta dina funderingar.

Under svetskursen går vi igenom

• hur du ställer in en svets med olika typer av strömmar, trådmatning och gasflöden.
• vilka gaser, gasblandningar och gasflöden som du kan använda dig av, samt hur du ställer in och kontrollmäter dessa.
• knep för att hushålla med skyddsgasen.
• hur man tar isär ett brännarhandtag och servar/uppgraderar med t.ex. gaslins.
• val av TIG-elektroder och tillsatsmaterial.
• hur man slipar volframelektroder och teorin bakom.
• symtom du ska ha uppsikt över och vad de betyder, både för efter och under pågående svetsning.
• vad du ska fokusera på då du svetsar (vilka detaljer du ska söka efter i och kring ljusbågen).
• hur en svetsfog kan påverka materialet du arbetar med som sprödhet/seghet, deformation, oxidation och rostbenägenhet m.m.
• för- och nackdelar med resp. svetsmetod och typ av svetsmaskin.
• personlig skyddsutrustning och risker med svetsarbete.
• att ha koll på om du ska köpa svetshjälm (vad skiljer mellan hjälmar bra, bättre och bäst).
• strategi i svetsarbetet för att minimera påverkan av deformation och krympspänningar.
• hur man kan använda svetsen som krympverktyg (rikta svetsade konstruktioner).
• annan bra utrustning, reservdelar, spara-knep.

Summering av svetskursen:

När dagen är över tror vi att du har en grundläggande tankemodell om svetsning med koppling till svetsfysiken, materialet du övat i och vanliga symtom. Allt sammantaget blir till en logik som kan förklara symtom - orsak - verkan - korrigering. Med detta som bas kan du jobba vidare och bli allt mer fingerfärdig med svetsning.

Kursen pågår mellan 09.00 - 17.00

Innan kursen startar blir du bjuden på ”garagefika”. Vi har vi lite "kurssnack" och du får berätta om dig själv och ditt syfte med kursdagen.

Plats: Lindes Garage i Mullsjö eller KNT i Lindesberg

Boka: Hitta lediga datum på bokningssidan

Frågor om kursen och bokning ring 0722507270