Svetskurs steg 1 - TIG

Krus i TIG- svetsning för nybörjare

Bild på TIG- svets

Svetskurs 1 TIG

Introduktionskurs i TIG- svetsning med moderna svetsmaskiner. Kursen är anpassad för nybörjare med både övning och teori. Det finns möjlighet för övning i både stål och aluminium. Inga förkunskaper krävs.

Boka kursdag

Hitta kursdatum

Vill du ha ett eget kursdatum, gör en förfrågan.
Tel. 0722507270


Svetskurs 1 TIG
Mullsjö

Typ: Nybörjarkurs
Öva i: Stål/aluminium
Öva med: TIG
Längd: en dag
Börjar: 09.00
Slutar: 17.00
Max deltagare: 2
Min deltagare: 1
Ort: Mullsjö

Pris från
Pvt:
2900 skr. ink. moms
Ftg: 3625 skr. ink. moms

Behöver du övernattning

Bo i Mullsjö


Svetskurs 1 TIG
Lindesberg

Typ: Nybörjarkurs
Öva i: Stål/aluminium
Öva med: TIG
Längd: en dag
Börjar: 09.00
Slutar: 17.00
Max deltagare: 4
Min deltagare: 2
Ort: Lindesberg

Pris från
Pvt:
2900 Skr. inkl. moms
Ftg: 3625 Skr. inkl. moms

Behöver du övernattning

Bo i Lindesberg

Svetskursen passar alla som vill komma igång med TIG-svetsning. Metoden har blivit allt populärare under åren därför att de möjliggör vackra, minimalistiska och starka svetsfogar samtidigt som svetsmaskiner finns i attraktiva prisklasser.

Kursgenomföranden har lite variation beroende på plats och utrustning. Läs mer om respektive kursdatum.

TIG- svetsning från grunden

En kurs utgår från de basala förutsättningarna som finns i svetsfysiken. Med jämförelse till andra kanske mer kända fysikfenomen gör vi kopplingar och bygger upp en tankemodell kring TIG- svetsning. Den har man sedan stor användning av då man själv ska resonera sig fram i symtom - orsak - verkan - åtgärd.

Kom igång med TIG-svetsning

TIG- svets med AC/DC som även klarar svetsning i aluminiumTIG-svetsning kräver ett mer tränat handlag av svetsaren eftersom tillsatsmaterialet förs in för hand med små kontrollerade rörelser. TIG-svetsen kan användas för nästan alla metaller och kan även smälta samman svetsfogar utan tillsatsmaterial.

Till en början är utmaningen oftast att hålla volframelektroden ren, behålla ett kort elektrodavstånd till smältan samt ha lämpligt gasflöde och brännarvinkel.

Man hanterar svetsprocessen oftast med båda händerna. Ena handen håller svetsbrännaren och andra handen tillsatsmaterialet. Om tillsatsmaterial inte är nödvändigt kan båda händerna användas för att öka precisionen för svetsbrännarens framflyttning.

Under själva svetsarbetet ska avstånd mellan svetssmälta och elektrod oftast var kring 2 till max 3 mm. Det ger svetsaren utmaningen i ett mer finmotoriskt arbete. Det krävs att vara stadig på handen så elektroden inte kommer i kontakt med smältan eller tillsatsmaterialet. Detta underlättas genom att rigga stöd för arm eller handled.

TIG-svetsning uppfattas ofta som trivsamt att arbeta med eftersom svetsfogens utseende kan påverkas i så stor grad. Det beror på att svetsningen går långsammare med TIG och att mängden tillsatt material kan varieras stort. Den långsammare svetshastigheten gör det också lättare att uppfatta vad som händer under svetsningen. Det ger bättre möjligheter att göra korrigeringar under pågående svetsarbete men kräver träning för att bemästra.

Ibland jämförs TIG-svetsning med gassvetsning (syre och acetylen) men de har egentligen bara några få likheter som att tillsatsmaterial hanteras med ena handen och brännaren med andra handen. Därför blir TIG-svetsning ofta en helt ny upplevelse men med positiv mersmak.

TIG- svetsar med både AC/DC

Kan TIG- svetsen lämna AC - växelström kan du även svetsa aluminiumVill man kunna svetsa i alla metaller behöver TIG- svetsen även kunna lämna AC- växelström. Aluminium är den speciella metallen som kräver växelström. Flertalet nybörjare har uppfattningen att aluminium är nästan omöjligt att svetsa i. Det är både rätt och fel. Efter en kurs händer det att man tycker tvärt om.

Svårare svetsa aluminium?

Aluminium finns i legeringar som inte är svetsbara - dessa legeringar är såklart inte lätta att svetsa i.

Aluminium i gjutgods är lite poröst och drar gärna åt sig olja och liknande - det är en försvårande faktor.

Högre renhetskrav gäller för aluminium rent almänt. Speciellt för äldre aluminiumföremål som alltid måste renslipas från oxid. Aluminium är i sig självt en betydligt mer lättoxiderad metall jämfört med stål. Det gör det även mer känsligt med inställningar för skyddsgas, luftrörelser där man svetsar o.s.v.

Lättare svetsa aluminium?

Ytorna är ljusa och därför ser man väsentligen bättre. I jämförelse med stål som egentligen har visuellt närmast svarta ytor.

Aluminiumsmältans yta och storlek avtecknas tydligt eftersom smältan är "superblank" och övriga omkringliggande ytor är "supermatt". Det gör det betydligt enklare att parera med rätt värme och framföring/tillsättning med material.

Svetsdeformation som ibland förändrar svetsobjektet så det blir skevt eller krokigt är bara en bråkdel i jämförelse med stål vilket är helt underbart när man i efterhand ska passa ihop delar man svetsat.

Rostfria material är kanske mest utmanande

Rostfria material är ibland målet med TIG- svetsningen. Till handlaget liknar det svetsningen med stål men då rostfria material är dåliga värmeledare bidrar det till kraftig deformation. Helt enkelt så ändrar hela objektet form och slår sig, blir skevt och krokigt.

Dekorativa svetsar med puls

TIG- svetsning med puls ger dekorativt vågrippel i smältanDet är roligt när svetsfogarna blir vackra och det ger mersmak. Dekorativa svetsar görs ibland med pulserande ström så om detta är målet - se till att svetsen har pulsfunktion.

Pulsfunktion kan även användas till att påverka ljusbågens bredd, som en slags fokuskontroll. Det kan passa när smala fogar är målet, exempelvis i tunt rostfritt.

Svetsa med punkter

Funktionen som gör punktförbindelser kallas för "Spot Welding". Det är en slags punktfunktion som i vissa fall även kan fås genom att trixa med inställningar för pulsfunktion. Med den kan man svetsa och få extremt lite värmeläckage och deformation. Det kan vara intressant i kosmetiska objekt (dvs ej bärande strukturer) när formförändringar ställer till det.

Kurs i TIG- svetsning

Volframelektroder med olika legeringar färgmärks för att särskilja dem.Med denna svetskurs blir du introducerad i svetsfysikens grunder och kan ställa in och kontrollera grundinställning för: svetsström, AC-balans, pulsström, flöden på skyddsgas, olika legeringar för volfram och elektrod/tillsatsmaterial. Du lär dig olika felsymtom och vad de beror på och vad som skiljer sig mellan olika metaller. Du kommer att förstå inverkan av strömmens riktning, pulserande ström, elektrisk fältpåverkan, kantattraktion och elektrisk oxidbrytning.

Du får också en inblick i svetsteknikens påverkan nummer ett: krympdeformation. Det är förmodligen den mest påtagliga inverkan som förekommer vid svetsning. Du kommer att lära dig hur och varför krympdeformation uppkommer och hur den kan begränsas men också vad den kan ge lösningar på.

TIG- svetsning är ungefär som att köra bil - man behöver uppfatta flera saker samtidigt och anpassa sin körning efter det. I början kan man bara ta in några enskilda detaljer åt gången men efter hand uppfattar man fler samtidiga händelser och kan anpassa efter det.

Vid svetsning i stål kommer vi också in på hur kolet påverkar stålets hårdhet/seghet. Hur du kan påverka att en svetsfog blir mjuk eller hård kan få stor betydelse för hållbarheten över tid.

Kursen vill koppla ihop övning med underliggande egenskaper för material och svetsprocess i en så användbar tankemodell.

Öva på TIG- svetsningTIG- svetsning i stålplåt 1 mm

Större delen av övningarna hålls i tunnplåt eller profilmaterial. Det betyder att svetsövningar i stål gör i material 1-3 millimeter. Övning i aluminium görs i aluminiumplåt från 1,5 - 3 mm.

Under dagen har du möjlighet att prova flera modeller av svetsar och därmed också bekanta dig med fler användargränssnitt. Det kan vara särskilt intressant om du ännu inte köpt svets.

Öva med egen TIG- svets?

Det går också bra att ha med egen svets om du specifikt vill lära dig använda den. Du kopplar i så fall in den till skyddsgas som finns i kurslokalen. Har du egna exempelbitar eller om du vill svetsa i rostfritt stål, så kan du ha med det.

Svetskursens struktur

Skruva av gashylsa på brännarhandtagDagen börja med förevisning av svetsars funktioner kopplade till svetsfysik. Fokus ligger på att bygga en grundläggande tankemodell för hur svetsmaskiner ställs in och hur detta kan påverka svetsresultatet. Vi går i praktiken igenom alla rattar och egenskaper på svetsen. Resonerar om elektroner, strömriktning, gasflöden, värmespridning, krympspänningar och hur svetsens inställningar påverkar dessa.

Målet är att halva tiden av kursdagen är egen svetsövning där vi fortsätter att resonera kring ditt resultat, symtom vilka inställningar du haft och så vidare.

Ta ut volframelektroden för att slipa rentUnder svetskursen går vi igenom

  • hur du ställer in en svets med olika typer av strömmar, trådmatning och gasflöden.
  • vilka gaser, gasblandningar och gasflöden som du kan använda dig av, samt hur du ställer in och kontrollmäter dessa.
  • val av TIG-elektroder och tillsatsmaterial.
  • symtom du ska ha uppsikt över och vad de betyder.
  • vad du ska fokusera på då du svetsar (detaljerna i det du ser).
  • hur en svetsfog kan påverka materialet du arbetar i som sprödhet/seghet, deformation, oxidation och rostbenägenhet m.m.
  • för- och nackdelar med resp. svetsmetod och typ av svetsmaskin.
  • personlig skyddsutrustning och risker med svetsarbete.
  • strategi i svetsarbetet för att minimera påverkan av deformation och krympspänningar.
  • hur man kan använda svetsen som krympverktyg (rikta stålkonstruktioner).

Summering av svetskursen:

När dagen är över tror vi att du har en grundläggande tankemodell om svetsning med koppling till svetsfysiken, materialet du övat i och vanliga symtom. Allt sammantaget blir till en logik som kan förklara symtom - orsak - verkan - korrigering. Med detta som bas kan du jobba vidare och bli allt mer fingerfärdig med svetsning.

Kursen pågår mellan 09.30 - 17.00

Innan kursen startar ca 09.00 med ”garagefika” har vi lite "kurssnack" och du får berätta om dig själv och ditt syfte med kursdagen.

Plats: Lindes Garage i Mullsjö eller KNT i Lindesberg

Boka: Hitta lediga datum på bokningssidan

Frågor om kursen och bokning ring 0722507270

Tags:

Kontakt

Lindes Garage - Classic Auto Restore

Skolgatan 1a

Mullsjö, Sweden

Email
info [AT] classicautorestore [DOT] se

Telefon
+46722507270