En bra lack kräver både planering och en del utrustning samt en avvägning av produkter och lackkemi som måste passa ihop. Är du lite av en fixare så kan det gå att åstadkomma en hel del i ett vanligt garage.

Vill du kunna lackera i ett ordinärt garage så behöver du någon typ av luftombyte. Stora projekt kräver mer luftombyte och samtidigt är det dåligt om inte temperaturen kan hålllas. Bäst är då att hålla sig till den varmare delen av året. Om du kan hålla ca 20 grader då färgen läggs på är det en klar fördel. Det är i princip standardtemperaturen för att "lägga på" färg med spruta.

Personligt skydd

Se till att du skyddar dig med tät overall, luva, kolfiltermask och handskar.

Att lacka utan en bra kolfiltermask utrustad med rätt typ av gasfilter är rent direkt hälsovådligt. Se till att ha fräscht kolfilter efter som de kan ta upp föroreningar och bli "mättade" då de lagras med fri tillgång till luft. Hur mycket man ska skydda sig för en "hobbylackering" går alltid att diskutera men det som är nämnt här bör nog vara ett absolut minimum. Om tillgång till friskluftsmask finns så tänk på att den måste kopplas via ett reningsfilter till kompressorn bestående av partikelfilter och kolfilter (vanligtvis 2-3 burkar som sitter i serie). Kompressorluft är inte nog ren för att andas in direkt, den innehåller t.ex. olja.

När det gäller lacker så är epoxi och polyuretan sådana man ska vara extra försiktiga. Lacker kan också avge skadliga ämnen i form av damm då de slipas eller ångor då de hettas upp, t.ex. vid svetsning eller färgskrapning med värmepistol.

Du behöver även andningsskydd vid användning av vattenbaserade lacker. Då är inte problemet lösningsmedlet som är vatten utan färgpartiklar och tillsatser för att t.ex. färgen inte ska mögla.

Bort med rost

Innan någon typ av grund kan läggas så måste ett bra fäste för grunden skapas. Det innebär som minst att man får matta ner gammal lack och ibland också att man slipar ner till ren metall.  Det är också viktigt att göra rent lacken innan från silikoner och andra rester från vax m.m.

Har du därför lagt ner en massa timmar på rostlagning så tulla inte på underarbetet om du vill att det ska hålla.

Varför ska man slipa plåtrent?

Det är inte så att alla ytor alltid måste bli helt plåtrena, men det kan finnas osäkerheter i vissa mer utsatta partier. Generellt är det svårt att alltid veta vilka spackel och lacktyper som använts på bilen tidigare. Detta gör lackprojektets resultat lite osäkert. Man kan t.ex. får resningar då gammal färg inte är av tvåkomponenttyp med härdare. Gamla spackellager kan ge blåsbildning o.s.v. Är det gamla underarbetet riktigt gjort? Det kan vara svårt att avgöra. Troligtvis får riktningsarbete göras ändå och ibland är det bättre att göra ett nytt underarbete direkt från ren plåt än på gammal lack.

Spackla och rikta upp ytan

Om det finns behov av att lägga på tjockare lager av plast för att få karosslinjerna att stämma så bör dessa partier stå och åldras innan slipningen görs. Det låter inte helt klokt men låt säga att du behöver mer än 3 m.m. spackel, kanske upp mot 5-8 m.m. Då behöver dessa lager få härda till och stå vilande, gärna flera veckor innan de slipas för att sedan grundas.

Spackel har en tendens att sjunka ihop den första tiden. Den framslipade perfekt ytan är därför inte helt beständig på arbeten som forceras fram. Det kommer man ifrån om man låter spacklade ytor stå i veckor eller till och med i månader. Här är det alltså en fördel om underarbetet får ta tid.

Grundfärg

För att få maximalt fäste så användes tidigare "etsande grundfärg" som vanligtvis är tvåkomponents färg, d.v.s. det är två saker du blandar samman innan du sprutar den. Det kan vara någon typ av syraliknande komponent som kemiskt gör metallen mer "vidhäftbar". Vidare innehåller grundfärger komponenter som gör att den dämpar rostangrepp.

Grundfärg med epoxi används också nu mer och har fördelen av att vara en relativt tät färg som stänger ute syre och luftburen fukt. Epoxi används också för att kapsla in lager av spackel så att de blir stabila.

Vissa typer av grundfärg t.ex."Zinkromat" eller "Blymönja" är inte etsande utan poängen är i stället att man manipulerar den elektrolytiska spänningskedjan för att minska rostangreppen. Blymönja går i princip inte att köpa längre då bly inte får användas i färg längre.

Rak i plåten

Sliprepor som är kvar i underlaget ger en ojämn yta och påverkar reflektionen. Rak i plåten brukar vara förknippat med hög ytnoggrannhet. Ganska ofta är det nödvändigt att lägga någon typ av riktlager t.ex. ett lager polyesterspackel som handspacklas på större ojämnheter. Där efter sprutas ett mer eller mindre tunt sprutspackellager eller en s.k. "filler". Mellan varje lager som läggs på så är målet att jämna ut avvikelser i plåtens yta som annars kan ge avvikande reflexer i den spegelblanka lacken. Ska topplacken vara blank svart så måste man vara extremt noggrann eftersom blank svart producerar extremt bra spegelreflexer.

Innan underarbetet kan anses vara avslutat så gäller också att få bort alla grova sliprepor som skapats då man riktat ytan. Det är en procedur i sig och det är viktigt att man får bort dessa innan topplacken läggs. Underarbetet avslutas ibland med att lägga en färganpassad grund för att underlätta färgtäckningen i topplacken.

Professionella lackprodukter, akryl, polyuretan m.m

Kratrar där färgen trängs bort, ibland kallat "silikonfläckar". Beror ofta på rester av rengöringsmedel, vaxrester m.m.Ska du lacka med professionella lackprodukter för bilar så är det viktigt att använda grundkomponenter från samma segment. Ofta så har dessa lackprodukter starkare lösningsmedel och det kan ställa till det rejält. Givetvis kan man göra småskaliga prov innan man gör det stora jobbet för att säkerställa om det man har funkar tillsammans men säkrast är att använda komponenter ur samma lacksystem. I princip kan man inte testa långtidsegenskaper eller marginella skillnader inför ett lackprojekt, bara de största mest besynnerliga misstagen kan upptäckas. Lägger du ner mycket arbete, köp produkter från samma leverantör och produktsegment för att säkerställa kvalitén.

Om man inte använder professionella produkter för billacker så är det kanske fråga om lacker som lättare kan skadas eller lösas upp av avfettning. T.ex. så är bättringsfärg på sprayburk oftast känslig för lösningsmedel. Man kan alltså inte räkna med att sådan lack står sig lika bra då lacken ska grovrengöras från t.ex. vägsalt. Det finns dock färgbutiker som kan blanda bättringsfärg med härdare i sprayburk, men den måste användas inom 4-10 timmar innan den härdar i sprayburken.

Lägg på topplacken

När själva "lacken" med kulör ska läggas måste du se till att ha rätt förtunning, rätt temperatur, rätt mängd härdare.

• Temperaturen då du sprutar lacken ska vara kring 20 grader.
• Om du gör en hellack så ska du inta ha "snabb" förtunning, samma förtunning som vid bättringsarbeten. Den ska vara lite långsammare annars får du knotter när du kommer runt. I princip finns super fast, fast och medium förtunning och då menar man hur snabbt de avdunstar.
• Det finns rekommendationer för spruttryck och storlek på munstycken. Det är för att du ska få rätt storlek på dropparna. Alla nyare färgsprutor är i princip HVLP så har du en gammal färgspruta stämmer inte rekommendationen. Just större projekt ju viktigare med bra färgspruta.
• Tiden mellan lagren kallas ibland för "flash off" och då menar man tiden som lösningsmedlet behöver för att avdunsta. Ofta handlar det om att färgytan precis ska klara lätt beröring utan att klibba. Tänk på att temperaturen på färg och luft spelar stor roll för denna tiden.
• Lägg inte för tjocka lager utan mellantorkning. Det kan ge ångblåsor som plötsligt kommer fram om du sedan vill våtslipa och polera efteråt. Det är också detta som är det luriga - lösningen är oftast att blanda färgen med rätt mängd förtunning och inte måla i för låg temperatur. Även färgen i sprutan ska ha rätt temperatur. Låt varje enskilt lager avdunsta tillräckligt innan nästa läggs.
• Blanda färgens komponenter väl. Rör alltid om kulören så alla ingående pigmentdelar blir inblandade ordentligt.
• Blanda gärna lack, thinner och härdare med hjälp av digital våg. Tillverkaren har i sina anvisningar angett hur viktförhållandet eller volymförhållandet eller båda två förhåller sig. Vikt är ett enkelt sätt att mäta och en digital brevvåg är billig.

Klarlack

Vill du ha extra glans så lägg på en klarlack överst. Den ger lacken ett extra tätt skydd och du har en mer tålig lack. Klarlack ger också mer lyster eftersom den fångar upp ljuset och leder ljuset i klarlackslagret ungefär på samma sätt som en glasskiva kan leda ljus. Med klarlack så får man också en mer polerbar yta.

Damm och apelsinskal i lacken

Våtslip och polering är till för de som ytterligare vill förbättra ett lackeringsresultat. Arbetet är inte så svårt men kräver lite tålamod. Resultatet är ofta förbluffande och ingen skulle gissa att arbetet är gjort i ett hobbygarage.

Slipning och polering tar bort alla ojämnheter som kommit till genom ojämn färgpåläggning. Man måste dock se till att det finns ett visst färglager att slipa i så att inte lacken går hål på vid slipningen. Om man kalkylerar med några extra lager klarlack på toppen så finns utmärkta möjligheter att få ett fint resultat vid polering.

Ångblåsor

En fallgrop är dock att man lägger på för tjocka lager med färg, så tjocka så lösningsmedel blir inkapslat. Då kan det bildas gasblåsor inuti lagren av färg. Detta blir ett problem när man våtslipar för att komma ner en bit i lacken. Målet med slipningen är ju att få bort all ojämnhet som apelsinstrukturer damm o.s.v. Men där nere kan det alltså ha bildats gasblåsor.

Lösningen är att inte "vräka" på med färg utan lägga i normala lager med normal tid i mellantorkning. Det spelar också roll vilken temperatur man har på färgen i färgsprutan, i luften, på ytan som målas. Där till kommer luftens temperatur in i färgsprutan samt inställningen på färgmängd och spruttryck.

En vanlig problemsituation är när det är för låga temperaturer. Låt säga att du inte har nog med värme i utrymme. Då kanske luften är 14 grader och eventuellt så har färgen i sprutan samma eller lägre temperatur. I det läget kommer inte lackens lösningsmedel att avdunsta nog snabbt samtidigt som färgsprutans "atomisering" av färgen till ytterst små droppar att vara sämre.

Resultatet blir lager av färg som lätt få för mycket av lösningsmedel kvar innan nästa lager läggs på.