Svetsa i tunna material med TIG- svets.

Under kursdagen lär du dig svetstekniker med TIG-svets som är anpassade för att ge fina resultat i tunna material. En av utmaningarna med svetsning i tunna material är att motverka krympdeformation som också kallas för sträckspänningar. Detta är en bieffekt som egentligen finns i all svetsning men som gör sig särskilt påmind ju tunnare svetsgodset är.

Svetsning med fokus på rätt form

Äldre bilkarosser går att laga på många sätt. Kursen vill lära ut ett koncept för hur lagningar kan göras med så liten formförändring som möjligt. Det gör att mängden spackel kan hållas nere och att även insidan ser fin ut.

Förutsättningen för fina karosserijobb börjar redan då gammal plåt ska tas bort. Ytors krökning bör mätas upp innan nya paneler eller lagningsbitar passas in. Vidare så bör svetsfogens delning och kanter vara så jämna och likformiga som möjligt innan svetsningen påbörjas.

Svetsarbete i tunn plåt underlättas av en mängd små men enkla delmoment med mätning, anpassning, val av slipmaskiner, arbete med hammare och mothåll och så vidare.

Kursen sätter fokus just på de delar i karosseriarbetet som har att göra med kontroll av ytors krökning, inpassning före svetsning samt efterbearbetning. Detta får du stor användning av oavsett om du tillverkar delar själv eller renoverar med färdiga reparationsplåtar/ekonomiplåtar.

Typiska delmoment i rostlagning

1. Mät upp ytor - betyder att man tar reda på vilken krökning en yta har och hur stor den är innan gammal plåt tas bort. Detta är bra att veta längre fram vid efterbearbetningen.
   
2. Kapa bort - d.v.s. rostig plåt tas bort genom att kapa, såga eller skära ut det rostskadade partiet.
3. Enkel formning av reparationsplåt - då man själv ofta klipper till mindre lagningsbitar som behöver få enkel grundläggande form. Eller så finns färdig fabrikstillverkad reparationsplåt.
4. Inpassning i kaross - innebär att reparationsplåt ska passas in där man tidigare kapat bort rostskadad plåt. Här är det bra med effektiva och precisa metoder för inpassningar. Med rätt verktyg blir inpassningen också lättare. En bra inpassning gör svetsningen betydligt enklare med mindre deformation i nästa steg.
5. Använd TIG- svetsning som metod - och utifrån det metodiskt svetsa reparationsbiten på bästa sätt. Du ställer in svetsens karaktär endera för minsta deformation eller för maximal formbarhet beroende på hur åtkomliga ytorna är för efterbearbetning.
6. Efterbearbetning - betyder att färdig svetsfog och intilliggande plåtytor efterbearbetas så att plåtytorna får så korrekt form som möjligt. Arbete med olika fil- och slipmaskiner, karosserihammare, karosserifil och mothåll är vanligt. Under efterbearbetningen används mätningarna på ytans krökning från steg 1.
7. Krymparbete med svets förekommer till viss del i efterbearbetningen men är också rent allmänt en bra kunskap för att korrigera formförändringar vid svetsarbete.

Kursdagens genomförande

Kursdagen börjar med förevisning och resonemang om hur plåt reagerar och påverkas av svetsning. Vilka scenarion som man ställs inför beroende på om ytor är stängda (till exempel en tröskellåda) eller öppna med full åtkomlighet. Vi resonerar öppet om en mängd olika hjälpmedel som erfarenhetsmässigt ger förutsättning i att få precision i arbetet på ett tidseffektivt sätt.

Kursen har TIG- svetsning som huvudfokus eftersom dessa fogar är mjukare och därmed lättare att bearbeta med hammre och mothåll. Det finns ändå möjlighet att använda MIG/MAG-svets och öva med det om det känns mer intressant.

Som standard övar vi med svetsmaskiner ur sortimentet hos KNT i Lindesberg. Men det går även bra att ha med egen svets för att lära sig arbeta med en svetsmaskin man redan har. Det går därför bra att även ha med egen TIG eller MIG/MAG som alternativ. Skyddsgas finns i övningslokalen.

Under dagen övar du på att ersätta en del av den yta som finns på den preparerade övningsplåten. Ytan på övningsplåten är krökt som på en karossyta och du får göra alla momenten från att mäta upp ytans krökning hela vägen fram till färdig helsvets med avslipning och efterföljande handbearbetning med hammare och mothåll. Målet är att formen blir samma som innan du började vilket du kommer ha full kontroll över genom de mätlinjaler du tillverkar i början av.

Kursen innehåller övningsmoment med många olika verktyg. Förutom att svetsa och resonera om svetsmaskinens inställningar kommer du också att arbeta med:

Maskiner och verktyg

Luftdriven kapmaskin
Luftdriven filmaskin
Luftdriven bandslip, liten eller stor
Luftdriven minirondell
Flera olika hammare och mothåll
Slagfil (som var vanligt då man svetsade bilplåt med syre och acetylen)
Krymparbete med krymp- och sträckmaskin (tillverkning av mätlinjaler och formning av reparationsplåt)
Elektrisk plåtsax
Luftdriven nibbler
Handsax vänster och höger

Övningspåten tar du med dig hem som du kan ha ha som referens.

Bilder från tidigare kursgenomförande